Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 27 okt. 1930 - Arthur Engberg: En springande punkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN SPRINGANDE PUNKT
Av ARTHUR ENGBERG.
Det finns två slags pacifister. Den ena typen åberopar Jesu ord:
"Om någon slår dig på det högra kindbenet, så vänd honom ock
det andra till." Den typen är i grund och botten omänsklig. Man
kan med skäl betrakta den som representant för en principiell
självuppgivelse. Men det finns också en annan typ. Den kommer fram
till sitt krav icke på grund av någon principiell självuppgivelse, icke på
grund av moraliska grundsatser i släkt med Jesu citerade uttalande,
men väl efter ett förnuftigt övervägande av mål och medel.
För egen del kan jag hysa aktning för den religiöst och
moraliskt motiverade försvarsnihilismen. Den har kanske även den sin
mission att fylla i kampen mot kriget. Men jag sympatiserar icke
med den.
Det är utifrån ett övervägande av mål och medel som jag vill
bedöma av-rustnings frågan. Jag lämnar därför de religiösa och
moraliska synpunkterna å sido och söker att strängt och kallt
rationalisera problemet.
I sin bok "Den nya hären" har Jaurês givit förmodligen den
bästa framställning vi ha av sammanhanget mellan patriotism och
internationalism, demokrati och försvar. Hans grundtanke är att
en demokratisk nation fullgör en plikt mot internationalismens och
frihetens sak om den mobiliserar hela sin levande kraft och till det
yttersta värjer sig mot angriparen. Folkhären skulle skydda folket.
För Jaurês fanns icke något tvivel på att denna uppgift skulle kunna
lösas, endast det ordnades så, att försvaret vore ett uttryck för
demokratins egen idé. Den bild av kriget, som föresvävade honom,
var självfallet den som hörde samman med hans erfarenhetsvärld.
Krigets skepelse tedde sig där helt annorlunda än vad den ter sig
för oss. Med möjligheten av angrepp, framförda högt över
härarnas och marinernas huvuden, med möjligheten av att en nation skulle
kunna förhärja en annan, förinta dess stora centra och förgöra
dessas invånare utan att en armé behöft passera gränsen, med
möjligheten att barn, kvinnor och åldringar skulle bakom "fronten"
kunna mördas och lemlästas utan hinder av arméns existens, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
