- Project Runeberg -  Tiden / Tjugoandra årgången. 1930 /
523

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 27 okt. 1930 - Arthur Engberg: En springande punkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En springande punkt 523

mera anses vara så gott som obefintlig. Deras krigsrustning är utan
värde som värn för deras befolkning. Avrustningskravet har i
enlighet härmed blivit alldeles särskilt brännande just för dem.

När Danmarks folkmajoritet i val uttalat sig för att de danska
försvarsanstalterna berövas sin krigsmässighet och reduceras till en
fredsmässig liten vakt, betingande en blygsam kostnad, så har denna
opinionsyttring icke haft något att skaffa med någon slags principiell
självuppgivelse eller dylikt. Den praktiskt och realistiskt lagda
danska nationen företer inga som helst drag av levnadströtthet och
slapphet. Alldeles tvärtom. Det är ett ovanligt livsdugligt och energiskt
folk, som framsynt och skickligt skapat sig en utomordentligt god och
ansedd ekonomisk ställning. Det kan gärna ej heller vara ur någon
romantisk sentimentalitet det danska avrustningskravet fått näring.
Kritiskt verklighetssinne är måhända mera utmärkande för Danmarks
folk i gemen än för Sverges. Nej, det är klart förståndsmässiga
överväganden som fällt utslaget. Vägande mot varandra fördelarna
och nackdelarna av att behålla de militära anstalternas
krigsmässighet har det danska folkflertalet sagt sig, att nackdelarna äro
ojämförligt större än fördelarna. Något värn för befolkningen erbjuder
det danska militärväsendet icke. Varför då i rimlighetens namn
vräka ut en mängd miljoner kronor årligen för anordningar, som icke
kunna fylla sitt föregivna ändamål ? Bättre då att resolut stryka
krigs-mässigheten och nöja sig med en mera polisiär väkt.

Skulle Sverge i detta stycke inta en särställning i förhållande till
Danmark? Är försvarsproblemet något annat för oss än för
danskarna? För min del måste jag bestrida detta. Den omständigheten
att Sverges folkmängd är dubbelt så stor som Danmarks ändrar intet
i det faktum, att vårt land likvisst är en småstat. Lika litet som
Danmark kan Sverge i sina försvarsanstalter ha något värn för sin
befolkning, sådan krigets nye skepelse nu en gång blivit. För de bortåt
140 miljoner kronor om året vi betala i militärutgifter ges oss icke
något skydd i gengäld. Vad tjänar det då till att leka en dyr
krigsmässighet ?

Det är efter dylika överväganden jag kommit till resultatet, att
Sverge är ur försvarssynpunkt lika mycket betjänat med en liten
polisiär vaktordning som med sitt nuvarande militärväsende.

Möjligheten att skydda befolkningen mot förstörelse är lika liten
eller lika stor i det ena fallet som i det andra. Bäst är då att välja
den anordning som är billigare,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:36:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1930/0527.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free