Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 27 okt. 1930 - Ernst Wigforss: Ungdomens uppror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
536 Ernst Wigforss
märkelse, nämligen den största möjliga summa av medel till våra
behovs tillfredsställande".
Denna tanke på en maximering av "produktionen" till skillnad från
"fördelningen" underkastas nu av Myrdal en ingående kritik, som
förtjänar begrundas ur både teoretisk och praktisk synpunkt.
Svårigheterna med att "objektivt" fastställa storleken av "nationalinkomsten"
äro ju uppenbara. Till sist måste ju meningen med att öka
nationalinkomsten inte vara någon slags ökning i meter eller ton eller antal
enheter av olika konkreta varor utan av det "värde", som blir
resultatet för människorna. Men varifrån skall måttet på detta värde
■komma, då man faktiskt går ut ifrån att värdet för människorna av
en viss mängd produkter är olika alltefter deras fördelning? Vad
Myrdal förnekar, är naturligtvis inte att människor i praktiken
behöva föreställningar om vad som ökar produktionen och
värdesumman, utan tron på att dessa ting kunna objektivt, rationellt eller
vetenskapligt mätas så att alla måste böja sig för utslaget. Det är därför
hans praktiska slutsatser i kapitlet om nationalekonomins uppgift i
politiken så radikalt bryta med idéerna om en rationellt motiverad och
för alla bevisbar samhällsnytta. Vi få ta enskildas och gruppers och
klassers faktiska värderingar såsom givna, och den ekonomiska
vetenskapen kan lämna material för bedömande av vilka verkningar som
följa av ett praktiskt handlande i överensstämmelse med dessa
värderingar.
"Nationalekonomin är principiellt på fullt säker grund, så länge den blott
utreder vad som sker och sammanhangen i vad som sker. Likaledes då den
under givna betingelser eftersöker de faktiska verkningarna, den djupare
innebörden av vissa närmare angivna, möjliga "ingrepp". Vilja vi orientera
forskningen än mera praktiskt — i riktning mot en ekonomisk teknologi — ha
vi i första hand att analysera det ekonomiska intressefältet speciellt från
denna synpunkt. En huvudsak och en huvudsvårighet är därvid att det
institutionella tillståndet måste betraktas såsom synnerligen "osystematiskt",
smidigt föränderligt... Denna ekonomiskt politiska vetenskap kan göra anspråk
på objektivitet, just emedan den aldrig rekommenderar någonting annat än
från en bestämd och klarlagd intressesynpunkt. Av alldeles samma skäl kan
den omöjligt nå slutgiltiga resultat i meningen av postulat om det
nationalekonomiskt riktiga handlingssättet — annat än, om man så vill, på de
begränsade områden, där intressena faktiskt kunna visas sammanlöpa i tillräcklig
mån."
Hela resonemanget i detta slutkapitel bör hos en marxistiskt
orienterad socialist väcka starkt gensvar. Han frågar nog bära, varför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
