Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 27 okt. 1930 - Ernst Wigforss: Ungdomens uppror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ungdomens uppror 535
d. v. s. idén att vårt ekonomiska liv skulle ge uttryck åt en
"sam-hällsvärdering", mot de oklara föreställningarna om den
"nationalinkomst", som skall maximeras, d. v. s. bli den största möjliga, o. s. v.,
gör inte anspråk på att vara något förut okänt eller alldeles nytt. Men
de spridda elementerna äro här ordnade på ett så effektivt sätt, de
bindas samman av en så enhetlig tendens, och tankegången
genomföres med en sådan kraft, att man får helhetsintrycket av ett både
originellt och betydande arbete. Myrdal verkar originell även
såtillvida, att för honom existera de socialistiska kritikerna av den
liberala ekonomin likaväl som dess ortodoxa försvarare. Redan de
förmarxistiska engelska socialisterna riktade ju mot den klassiska
"fri-handelsläran" en kritik av djupgående principiell natur. Om det fria
bytet skulle leda till den största samhällsnyttan, måste man förutsätta,
att de bytandes inkomster redan i förväg äro på det mest
samhälls-nyttiga sätt fördelade. Men ingen kan påstå att detta är förhållandet
i våra samhällen med dess olika äganderätt, arvsrätt ete.
"Den konservativa frihandelslärans försök att eliminera dessa institutioner
genom att helt abstrakt förutsätta, att staten blott skall skydda liv och
egendom och för övrigt låta allting löpa, visar sig i ljuset av denna
institutionalis-tiska kritik vara en högst komplicerad och godtycklig förutsättning;
framförallt därutinnan att det är synnerligen diskutabelt, vilken egendom som skall
skyddas och i vad utsträckning. Beroende på hur man löser denna primära
fråga, kan frihandelsteorin få alldeles olika innehåll. Och godtar man icke
i klump hela det bestående egendomssystemet (inklusive de förändringar däri
som "naturligt" följa av själva prisbildningsförloppet), så blir det alls icke längre
någon f rihandelsteori i borgerlig klassisk mening"... Denna idé, som
utvecklades av Thompson, Hodgskin och andra, "skulle sedan via J. S. Mill komma
att omdana hela engelska nationalekonomin, via Marx befrukta den
historiska skolan i Tyskland och är slutligen ett av de tankefrön, som vuxit ut i
den amerikanska institutionalistiskt och sociologiskt orienterade ekonomiska
forskningen; låt vara att man vanligen icke drager utvecklingslinjen så långt
tillbaka utan stannar vid Marx, om man ens går så långt."
Att denna mycket gamla kritik mot teorin om det fria bytet såsom
ledande till den största ekonomiska nyttan inte slagit igenom bland
nationalekonomerna, framgår bäst av att den ständigt måste upprepas.
Wicksell anser sig i sina föreläsningar tvungen att ägna en hel liten
avdelning åt dessa seglivade "harmoniekonomiska" föreställningar.
Men Wicksell tror sig kunna bevara satsen att "den samhälleliga
produktionen under fri konkurrens med vissa förbehåll verkligen har
den egenskapen att leda till ett maximum i vanlig och egentlig be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
