Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 27 okt. 1930 - Litteratur - Richard Lewinsohn (Morus): Das Geld in der Politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
Richard Lewinsohn (Morus): Das Geld in der Politik. Fischer, Berlin.
Pris kr. 9:50.
Det finns många trådar, som binda samman det politiska livet med
det ekonomiska. På ett sätt är det inte mer än rimligt, eftersom
politiken ju till stor del går ut på att reglera en hel del av de ekonomiska
förhållandena. Men det blir en annan sak, då trådarna binda samman
enskilda politiker med vissa enskilda ekonomiska företag, och det blir
en betänklig sak, då de ekonomiska företagen använda sitt inflytande för
att inom politiken skaffa sig egna fördelar.
Vi ha i vårt land dess bättre varit förskonade från alltför utpräglat
samband mellan politik och enskild företagsamhet och undgått skandaler
på detta område. Men det är mer än man kan säga om förhållandena
på många håll i utlandet. Morus skildrar i sin bok vilka vägar man i
olika länder går för att påverka lagstiftningen. De äro skiftande från
land till land, men på de flesta håll förekommer ett mer eller mindre
intimt samband i en eller annan form mellan penningmakt och politiskt
inflytande.
Ibland löper tråden med utgångspunkt från politikens värld och ibland
börjar den i det ekonomiska företaget och slutar i riksdagen.
Möjligheterna till påtryckning äro många och gränsen är svår att dra mellan
vad som kan anses tillåtet och vad som faller under rubriken mutor. I
England, som ju gärna vill vara känt för att enskilda intressen icke
tilllåtas påverka det politiska arbetet har man dock vissa företeelser, som
kunna förefalla nog så underliga. Det är för vårt sätt att se en
underlig metod att skaffa pengar till partikassorna genom försäljning av
adelsbrev, men det förekommer i stor utsträckning i England och utan
att man egentligen reagerar alltför mycket. Så har ju Lloyd Georges
liberala fond till stor del tillkommit på det sättet. Man har visserligen
opponerat sig och bland annat frågade en gång lord Rosebery varifrån
och på vilket sätt pengarna anskaffats. Lloyd George svarade lugnt:
Om lord Rosebery ville erinra sig hur han finansierade sitt eget val
1895, så får han ett uttömmande svar på frågan.
I Frankrike ägna sig näringslivets män i allmänhet icke åt politiken.
Kandidaterna väljas ju i enmansvalkretsar och deras val beror i hög
grad på den lokala populariteten. Det gör, att advokater och läkare i
regel ha mycket lättare att komma in i riksdagen i Frankrike än i
andra länder. De äro oftast icke förbundna med några starkare
ekoekonomiska intressen, men det händer å andra sidan att de mycket lätt,
sedan de väl en gång blivit riksdagsmän komma med i olika företags
styrelser, vilka på så sätt skaffa sig inflytande i parlamentet. Då de
franska riksdagsmännen för det mesta måste bekosta sin agitation
själva, då partiväsendet ju är ytterst rudimentärt, stiga kostnaderna
till ganska stora belopp för en enskild person. Någon statlig pension
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
