Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 27 okt. 1930 - Händelser och spörsmål - Socialiseringsnämnden om domänverket - Lappovalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 567
Hur man än till sist kommer att ställa sig till detta försök att klyva
statens uppgifter i två strängt skilda delar, måste man hålla
socialiseringsnämnden räkning för att den med sådan klarhet och energi fört fram
sin tankegång och tvingat oss lite var att tänka över ett av
grundproblemen för alla socialiseringssträvanden. Nämnden är ju själv fullt
medveten om de konsekvenser, som följa av denna princip, att
samhälls-företagens ledare riktas in på samma mål, som de enskilda kapitalistiska
företagarna. Och styrkan av de skäl som tala för denna ståndpunkt,
uppfattar man kanske lättast om man frågar, vilken annan ekonomisk
riktlinje som kan väljas! Skall man kanske bara förehålla statsföretagen,
att de måste söka gagna det allmänna och se på samhällsnyttan? Var och
en förstår att sådana obestämda fraser äro meningslösa som praktiska
direktiv. Det kan inte vara rimligt att låta det ena samhällsföretaget
experimentera enligt vissa subjektiva meningar om det allmänna bästa
och ett annat efter några andra. Så till vida är det svårt att komma ifrån
den utgångspunkt som nämnden valt.
Därav följer emellertid inte, att man behöver anse diskussionen
avslutad. Man kan finna det ganska osäkert, om räntabilitetssynpunkten
och strävan efter vanlig affärsmässighet verkligen äro till sin innebörd
enkla och klara begrepp, man kan fråga om inte denna jämförelse med
de privata företagen bygger på att samhällsverksamheten är undantag
och förlorar i betydelse, allteftersom statsverksamheten utsträckes, och
man kan peka på att »de samhällsvårdande uppgifterna» sannolikt i stor
utsträckning måste tillgodoses genom företagen, varvid gränserna mellan
»företagsekonomi» och »nationalekonomi» faktiskt utplånas. Men dessa
stora problem kunna här bara omnämnas. Man hoppas, att
socialiseringsnämnden får tillfälle att ytterligare belysa dem i det mera allmänna
betänkande, som ställts i utsikt och som motses med stort intresse.
Lappo- Fjolårets val i Finland skedde på frågan om tjänstemännens
valet. löner. Det var en i och för sig obetydlig fråga, men den hjälpte
dock sparsamhetspartierna, d. v. s. främst agrarerna, som
här hade funnit en utomordentlig agitationspunkt, till att göra åtskilliga
vinster, och även kommunisterna fingo ett par mandat mer än de enligt
1927 års val hade. Den finska högern, som väl i speciell grad var
representant för tjänstemännen, förlorade däremot 6 inandat och den finska
borgerliga vänstern, som också den, om man får döma efter
representanternas yrke, i sig innesluter åtskilliga tjänstemän, tappade 3 platser, en
motgång som var så mycket allvarligare, som partiet endast förfogade
över 10. Det var då man fällde yttrandet, att framstegspartiets
riksdagsgrupp, som förut kunnat komma till riksdagen i Packardbil, därefter
endast behövde en Fordkärra.
Den riksdag, som i fjol valdes, fick emellertid inte sitta länge. Det
uppges från borgerligt håll, att kommunisternas agitationsmetoder blevo
alltmera aggressiva — det huvudsakliga intryck man härifrån har fått, är
att man sprang omkring i röda skjortor och sökte verka intressant. Men
dessutom har man uppenbarligen förfarit en smula vårdslöst i sin agita-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
