Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 27 okt. 1930 - Händelser och spörsmål - Socialiseringsnämnden om domänverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
566 Händelser och spörsmål
bibehållet rationellt skogsbruk uttaga större vinster än staten. Och
sådana försäljningar vore ju också för staten ekonomiskt fördelaktiga,
eftersom de statsskulder, som kunde inlösas genom likviderna för
dylika försäljningar, löpa med högre ränta än den sannolika avkastningen
från dessa skogar i statens hand».
Detta uttalande av reservanterna har sitt stora intresse, därför att deü
leder rakt in i den lika grundläggande som besvärliga diskussionen om
riktlinjerna för samhällets ekonomiska verksamhet. Det kan här inte bli
tal om att taga del i denna diskussion, endast att erinra om vissa
förutsättningar, som bestämma deltagarnas allmänna inställning. För
reservanterna torde statens ekonomiska verksamhet te sig som något
mindre »normalt» och endast under särskilda förhållanden tillrådligt.
Effektiviteten i statsföretagens skötsel träder då inte fram såsom något
mycket betydelsefullt problem. Man ägnar det ungefär samma intresse
som den allmänna frågan om effektivitet i statsförvaltningen.
Socialisterna däremot, som av olika skäl önska en utsträckning av samhällets
äganderätt eller rent av dess »övertagande av produktionsmedlen» måste
anse det för ett alldeles väsentligt intresse att finna sådana former för
samhällsföretagens förvaltning, att effektiviteten inte blir lägre utan helst
högre än den inom enskilda företag. Detta har alltså måst bli en av
huvudsynpunkterna för de socialdemokratiska ledamöterna i
socialiseringsnämnden. Det satte sin prägel på deras betänkande om statens
järnvägar, och samma strävan bär upp förslaget till domänverkets
omorganisation. De söka frigöra statsföretagen från ett direkt politiskt
inflytande. De söka övervinna byråkratiska tendenser genom ett
närmande till det enskilda näringslivets organisationsformer. De söka efter
ett någorlunda lättåtkomligt mått på den ekonomiska effektiviteten och
kunna inte finna något annat än affärsmässigheten, uttryckt i
räntabiliteten. »Det företagsekonomiska syftemålet med statligt skogsbruk år att
inom ramen av skogskapitalets vård och bestånd fortlöpande utvinna
högsta möjliga ekonomiska avkastning (företagarvinst).»
Det är väl möjligt att redan vid denna formulering ställa den frågan,
om inte uttrycket »inom ramen av skogskapitalets vård och bestånd» kan
innebära en besvärlig komplikation vid bedömandet av räntabiliteten.
Men för att få klarhet över nämndens allmänna syn är det onödigt att
ta upp så kvistiga problem. Man behöver ju bara erinra om att
avkastningen kan ökas genom låga löner eller höga varupriser, och det är
uppenbart, att nämnden anser båda dessa ting stå i strid med
samhällsintresset. Skall då ett samhällsföretag bortse från dessa allmänna
intressen? Ja, svarar nämnden. »Det är icke såsom företagare
eller / företaget staten har att utöva sina allmänt samhällsvårdande
uppgifter. Där har staten, företrädd av en självständig
företagsledning, endast att främja företagets eget bästa. Företagets ledning skall
vara inriktad på företagsekonomi, icke på nationalekonomi; dess
strävan måste sålunda vara uppnåendet av högsta möjliga företagarvinst.
Och med vinstens storlek kommer man att mäta företagsledningens
kompetens.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
