Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 27 okt. 1930 - Händelser och spörsmål - Lappovalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 569
Som var att vänta slogos kommunisterna alldeles ut ur riksdagen.
De nådde visserligen 11,500 röster eller ungefär Vio av den röststyrka
de samlade vid fjolårets val, men det räckte inte till för valet av någon
representant. Och socialdemokraterna ensamma fingo blott 66
riksdagsmän — en mindre än den nödvändiga tredjedelen. Det lyckades således
för de borgerliga att få kvalificerad majoritet i den nya riksdagen och
således möjlighet att genomföra den lagstiftning som man så hett trånat
efter.
Att socialdemokraterna skulle nå lika högt som de och kommunisterna
tillsammans vid förra valet var icke att vänta. Frågan var qm
kommunisterna i tillräcklig utsträckning nu skulle rösta med sina gamla
vedersakare, och om eventuellt avfall åt höger till skulle äga rum.
Sd-cialdemokraterna togo 10 av de 23 förlorade kommunistmandaten, men
det lyckades dem däremot icke att bevara alla sina egna förutvarande
mandat utan i tre kretsar där kommunisterna vid förta valet icke nått
representation, förlorade socialdemokraterna ett mandat i vardera kretsen
och nettovinsten stannade således vid 7 och totalantalet vid 66. De
kretsar, där socialdemokraterna gjorde sina förluster, voro S:t Michels,
Kuopio läns östra och Vasa läns östra, alltså i det inre Finland.
Däri-emot lyckades man på vissa andra håll ta samtliga kommunistmandateti
såsom exempelvis i Nylands län, men i Uleåborgs läns södra, alltså i
Österbotten, endast ett av de fyra kommunistmandaten. De övriga
spriddes åt olika håll.
Svenska folkpartiet, som alltid haft en bestämd konservativ inriktning,
även om man kunnat särskilja en obetydlig vänsterflygel inom detsamma,
gick nu helt in för Lapporörelsen, även om man kunnat iakttaga vissa
schatteringar mellan dem, som obetingat hyllat Lappo och dess metoder
och dem, som visserligen velat bekämpa kommunismen, men med lagliga
medel. Den svenska vänstern gick vid detta val för sig själv med Georg
Schauman som första man. Schauman dog emellertid just vid tiden för
valet, och hans insats i det kommande politiska arbetet, om vilken man
kunnat hysa den förhoppningen, att den skulle gjorts för att verka
dämpande på alltför häftiga lidelser, är således icke längre att räkna med.
Vänstern, som varit representerad av två man, förlorade en plats, och det
egentliga svenska folkpartiet likaledes en plats. Visserligen ökade
svenskarna i någon mån sitt röstetal, men icke alls tillräckligt för att
balansera den allmänna röstökningen.
Det finska agrarpartiet, som under åtskilliga val höll sig omkring 40 à
45 mandat, började plötsligt att växa 1927. Tillväxten fortsatte vid
valet 1929, då man hade den tacksamma punkten om tjänstemannalönerna
och vid årets val steg röstsiffran ytterligare med över 56,000 röster
eller mera än den genomsnittliga röstökningen, men trots detta förlorade
dock partiet en av sina platser. Det var i Tavastehus län, där partiet är
relativt svagt, som förlusten gjordes, medan man på andra håll kunnat
anteckna stora röstökningar, särskilt i östra Finland.
Småbrukarpartiet, en tämligen ny partibildning, som förut ej haft någon
representant, lyckades nu få en nian vald i Uleåborgs läns södra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
