Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 27 okt. 1930 - Händelser och spörsmål - Lappovalet - Stortingsvalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål
571
emot i Vasalänskretsarna och Uleåborgs södra kommer betydligt
därunder. Det synes tyda på att Lappo inte imponerat mest på dem som
haft bäst tillfälle att iaktta rörelsen utan m’era i de delar, som legat
på större avstånd.
Socialdemokraterna ha nu 34,4 o/o av valmanskåren och kommunisterna
1 o/o. Om de skulle erhållit mandat i förhållande till dessa siffror,
skulle de således haft ungefär 71, vilket är mer än den nödvändiga
tredjedelen. Före valet hade socialdemokraterna 27,4 o/o av rösterna och
kommunisterna 13,5 eller tillsammans 41 o/o. Den relativa tillbakagången
är ju klar, men dock icke alltför betydande, och den totala röstsumman är
dock större än den någon gång efter 1917 varit. Lappos hets har således
icke kunnat skrämma de socialistiskt inriktade väljarna från att även nu
lägga sin röst på arbetarpartierna och detta är i och för sig en säker
grund att för framtiden bygga på.
Ser man något längre tillbaka, så har det socialdemokratiska
partiets röstetal alltsedan kommunistpartiets uppträdande befunnit sig i
stigande, fast den procentuella andelen snarast fallit. Utvecklingen
framgår av nedanstående översikt, där ett par tidigare val medtagits för
jämförelse.
Soc.-dem. Komm. Summa
Röster % Röster % Röster %
1907......... 329,900 37,o — — 329,900 37,o
1916......... 376,000 47,3 - — 376,000 47,8
1917......... 444,700 44,8 — — 444,700 44,8
1919......... 365,000 38,o — — 365,000 38,o
1922......... 216,900 25,i 128,200 14,8 345,100 39,9
1924......... 255,100 29,o 91,800 10,4 346,900 39,4
1927......... 257,600 28,s 109,900 12,i 367,500 40,4
1929......... 260,300 27,4 128,200 13,5 388,500 40,9
1930......... 385,800 34,4 11,500 l,o 397,300 35,4
Om man undantar det mycket livliga valet 1917 är således det
socialdemokratiska röstetalet det hittills högsta och även om den relativar
anslutningen gått något tillbaka, är derina tillbakagång med hänsyn
till de förhållanden, som rått, icke särskilt stor.
Stortingsvalet. Det norska stortinget utses genom proportionella val,
där fördelningen sker på ungefär liknande sätt som
hos oss. Tidigare ha emellertid allianser mellan närstående partier icke
varit tillåtna, men under denna stortingsperiod har en lagändring
genomförts, genom vilken dylik allians blivit möjliggjord. Det skedde för att
de borgerliga partierna skulle kunna sammansluta sig för att hejda
arbetarpartiets ytterligare framryckning. Den sittande
venstreregeringen visade sig mycket mån om att få förslaget igenom men stötte på
motstånd från sitt eget parti. Förslaget fördes dock i hamn, men
möjligheten till allians kom dock endast i ringa utsträckning till
användning vid valet. Man var uppenbarligen hos de båda mellanpartierna
rädd för att alltför mycket engagera sig tillsammans med högern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
