Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 26 nov. 1930 - Gustaf Alegård: Tysklands nativitetsfråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tysklands nativitets fråga 617
heten bidragit till tillbakagång i den äktenskapliga fruktsamheten.
Numera, sedan spädbarnsdödligheten på 25 år minskats till hälften,
behöves nämligen betydligt mindre födelser för att åstadkomma
samma nettobarnantal; vid oförändrad fruktsamhet skulle annars de
enskilda familjernas barnantal kommit att stiga betydligt. Denna
inverkan förutsätter dock att den bestämda och medvetna viljan att
endast ha ett visst antal barn förefinnes. En sådan vilja har
tidigare förekommit endast i vissa mindre folklager, under det att
den ojämförligt största delen av befolkningen, isynnerhet den lägre
medelklassen och proletariatet, varit fullkomligt oberörd av dessa
tendenser. Först med övergången till den rationalistiska
inskränkningen i barnantalet kunde minskningen i barnadödligheten vinna
inflytande på nativiteten. Det är således icke fråga om ett
föranledande moment utan blott om ett förstärkande, sekundärt. Man
har beräknat, att cirka en tredjedel av de uteblivna andrafödelserna
skulle bero på minskningen i spädbarnsdödligheten. Det har vidare
visat sig att i områden med hög äktenskaplig fruktsamhet fanns också i
allmänhet en förhållandevis stor dödlighet bland de nyfödda, och att
omvänt i områden med den lägsta barnadödligheten hade minskningen i
nativiteten skett starkast. Detta förhållande kan givetvis dock bero
på även helt andra orsaker, sociala och hygieniska förhållanden m. m.,
med andra ord, att det är den låga nativiteten, som haft till följd en
minskad barnadödlighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>