Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 26 nov. 1930 - Litteratur - Herbert Tingsten: Från parlamentarism till diktatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
Herbert Tingsten: Från parlamentarism till diktatur. Natur och
Kultur. Kr. 5:75.
Under århundraden ha vi till den grad vant oss att betrakta Italien
enbart som ett exotiskt och pittoreskt turistland, att det numera erbjuder
verkliga svårigheter att ta vad som händer och sker där nere under
söderns evigt blåa himmel på fullt allvar. Även vårt sätt att uppfatta
fascismen har fått sin prägel av detta betraktelsesätt. För några av
oss framstår det hela kanske snarast som en smaklös och frånstötande
operett, för andra åter som en högtidlig och uppbygglig opera. Men
för alla nordbor, som betrakta fascismen, måste föreställningen av
någonting overkligt och djupt främmande inställa sig, och det faller oss
aldrig in att stycke för stycke och i detalj jämföra vårt samhällsskick
med det fascistiska.
Dtt är just denna uppgift, som docenten Herbert Tingsten har lagt
sig före i sitt nyutkomna arbete »Från parlamentarism till diktatur».
Författarens utgångspunkter äro alltigenom statsvetenskapsmannens, och
med hjälp av hans kunniga och vana hand blir det oss möjligt att tränga
in i det fascistiska statsskickets alla vinklar och vrår. Pet
jämförelsematerial, som vi vid en dylik undersökning främst bära i minnet är
naturligtvis i första rummet" vårt eget statsskick och de former av i
väst-central-Europa förekommande styrelseskick, som vi sammanfatta under
termen »den borgerliga rättsstaten». Denna statsform utmärks ju av att
individen har vissa i lag garanterade rättigheter — bland annat
beträffande fri religionsutövning, yttrande- och föreningsfrihet — gentemot
vilka statsmakten inte kan göra intrång. Det finns som bekant andra
styrelseformer — exempelvis Sovjet — under vilka dessa medborgerliga
rättigheter inte gälla. Det finns också folk, som i sin skräck för
Sovjets propagandister drömma om fascismen som ett idealmedel för dessas
bekämpande. Man tänker sig därvid tydligen den fascistiska staten som
en sorts fulländning av den borgerliga rättsstaten — vars at sig själv*
förlänade rättigheter man i själva verket anser oumbärliga — och man
gör inte klart för sig, att den fascistiska staten i själva verket är en lika
konsekvent och hänsynslös negering av denna borgerliga rättsstat som det
bolsjevikiska samhället.
Den kanske främsta förtjänsten i Tingstens arbete ligger just i
författarens klara svar på frågan: Vad är »fascismen» i betydelsen »den
fascistiska staten»? Tingstens på samma gång kallt vetenskapliga och
lättlästa skildring ger oss full upplysning. Konseljpresidentens av olika
lagar fastslagna myndighet ter sig här som centrum i en
samhällsbyggnad, där varje myndighet får sin makt genom delegation från honom.
Deputeradekammaren tillsätts i realiteten av det fascistiska partiet,
vilket i sin tur domineras av konseljpresidenten. Den valda kammaren kan
uppta till behandling endast sådana ämnen, som konseljpresidenten inte
undandrar dess behandling. Parlamentet har dessutom till regeringen,
d. v. s. konseljpresidenten, överlåtit makten att över vissa ämnen stifta
lag. Med stöd av detta medgivande har regeringen på egen hand utfar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
