Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 26 nov. 1930 - Händelser och spörsmål - Jämviktsläget i U. S. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
632 Händelser och spörsmål
Förut sutto i representanternas hus 269 republikaner och 165
demokrater. Republikanerna lia således förlorat 51 platser till
demokraterna. I senaten funnos förut 56 republikaner och 39 demokrater och
här har således skett en överflyttning av 8 mandat från republikanerna
till demokraterna.
Vad är det då som föranlett denna kraftiga strömkantring i Förenta
staterna? För det första är det det redan nämnda förhållandet, att
pendeln gärna svänger något tillbaka vid de val, som icke sammanfalla
med presidentvalet, men det räcker givetvis icke som förklaring. Den
viktigaste orsaken torde vara att republikanerna vid valet 1928 gingo fram
under slagordet »prosperity». Man identifierade det ekonomiska
välståndet med den republikanska regimen, och deras presidentkandidat, den
nuvarande presidenten Herbert Hoover, gjorde ingenting för att gendriva
denna identifiering. Men så ville ödet, att han nätt och jämnt hann
tillträda presidentskapet förrän landet drabbades av dåliga tider, sämre än
man på länge varit van vid. Det är ganska förklarligt, om väljarna
funno detta förhållande något egendomligt och började fundera över
huruvida det var så alldeles riktigt att sätta likhetstecken mellan det
republikanska partiet, G. O. P., och det ekonomiska framåtskridandet.
Från demokratiskt håll försummade man givetvis heller icke att framhålla
den bristande överensstämmelsen.
Republikanerna ha ju huvudsakligen haft en patentmedicin för alla de
krämpor, som givit sig till känna i samhället, nämligen höjda tullar, och
det är högst tvivelaktigt, om amerikanarna i stort sett haft denna
barnatro på tullarnas välsignelse, som de republikanska representanterna gång!
efter annan visat sig besitta. Nu är det visserligen sant att ej heller
demokraterna företett någon frihandelsvänlig inställning, men man torde
dock kunna säga, att de i varje fall varit mindre protektionistiska än
republikanerna. Det har nu antagligen i sin mån bidragit till valutgången.
Vilken roll förbudsfrågan spelat är däremot svårare att avgöra. À
ena sidan är det riktigt, att demokraterna företrädde en mera våt politik
än republikanerna, även om dessa senare i år icke voro fullt så torra som
1928. Men å andra sidan är det också så, att demokraterna gjort en
hel del av sina vinster i de gamla demokratiska snustorra staterna i
söder, där deras våta inställning snarast skulle varit dem till nackdel.
Men åtskilliga av deras vinster ha dock gjorts upp i Illinois, Ohio och
Indiana, där förbudsfrågan troligen betytt en hel del. I stort sett får1
man kanske därför ändå säga, att valet i viss mån betecknar en reaktion
mot det stränga förbudet, i all synnerhet som det i åtskilliga stater visat
sig, att en vät republikansk kandidat haft betydligt lättare att klara sig
än vad de torra republikanerna haft i sina stater. Man tycks också i
Amerika vänta, att förbudet vid kommande val skulle komma att spela
en ännu större roll, och att man så småningom kommer ait tvinga
fram en modifikation på ett eller annat sätt, även om det kan dröja.
Man får emellertid inte förbise, att majoriteten i representationen än så
länge är torr, och att de våta representanterna måste erhålla en stark
påspädning för att någonting skall kunna göras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
