Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 26 nov. 1930 - Från läsarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från läsarna 635
hets- och socialpolitiskt avgörande, innebär det en fruktansvärd överdrift
att säga, att nykterhetsrörelsen funnit förbudet vara »alla drömmars mål,
lösningen av alla problem». Efter 25 års medlemskap 1
nykterhetsrörelsen står ännu skarpt för mitt minne min ungdoms loges debatter om vad
som skulle komma efter förbudet. Genom de kanske en smula omogna
debatterna gick alltid en varm underton av vilja att efter detta väntade
och eftersträvade förbud dock hålla logen vid liv som bygdens starka,
andliga centralpunkt. Detta var ett luster före de dagar, då 1909 års
stora kraftmätning kom en i frågan nära nog enhällig arbetarklass att
verkligt starkt aktualisera förbudskravet, det var innan någon ens drömt
om en sådan frigörelserörelse som A. B. F. Och vår hundramannafylking
bestod dock av folkets enklaste barn, böndernas söner och döttrar, pigor
och drängar. Det fanns inte en lärd, om det så också skulle varit bara
småskollärarinnan, som sökte räcka oss en stödjande hand. Det anförda
exemplet torde hålla ganska långt som allmänregel och som bevis för
att förbudet ingalunda var »alla drömmars mål» ens så långt före
»förbudsexperimentens» påbörjande. Kanske bör exemplet stödjas med en
erinran om, att studiecirkeln föddes inom I. O. G. T. (1901, 11 år före
A. B. F:s bildande) att Templarorden 1904 och Nationalgoodtemplar-.
orden 1906 satte studieverksamheten på programmet. Mitt under den
brinnande förbudsstriden 1922 hade dessa båda sistnämnda ordnar,
därtill trots ett till det yttersta påfrestande sammanslagnings- och
omorganisationsarbete, 450 cirklar i verksamhet. Arbetsåret 1923—1924 —
omedelbart efter kraftmätningen, och, om man så vill, nederlaget 1922 —
redovisar I. O. G. T. 1,343 cirklar med 19,156 medlemmar, bokinköp för
kr. 153,961, ett bokinnehav på 370,590 band och en lånefrekvens av
454,309 band.
Hur står det nu till i dagens nykterhetsrörelse? Efterföljande tabell
ger åtskilligt besked i den frågan. (Rapporterna gälla år 1929 med 1928
års siffror under i kursiv. A. B. F. och J. U. F. medtagna för jämförelse.)
För ytterligare belysning av frågan kan det vara värt att även anföra
några siffror ur nykterhetgordnarnas senaste ekonomiska rapporter.1
Omslutningen för trycken, tidningar och bokförlag balansera sålunda: För
I. O. G. T. kr.: 553,866, N. T. O. 337,228, och för N. O. V, 22,660.
De båda förstnämnda ordnarnas rapporter ange också, att under berört
verksamhetsår höllos tillsammans 99,874 enskilda och 5,503 offentliga
möten. De 3 ovan nämnda ordnarna ägde vidare 1,546 ordenshus,
taxe-ringsvärderade till 25,280,000 kr. Besinnar man därtill ordnarnas och
deras medlemmars livliga deltagande i bygdekulturella rörelser, i
arbetarrörelsen, i folkhögskolekurserna — särskilt de flyttande — N. T. O:s
uppehållande av egen folkhögskola o. s. v. bör man kunna erkänna, att
bilden blir en helt annan, än vad en slagen och förvirrad rörelse skulle
förete. Det är en intensiv insats på det folkkulturella området, som
dessa siffror malå om. De visa, att nykterhetsrörelsen gjort och gör något
1 Siffrorna gälla senaste arbetsår, vilket antingen är lika med senaste
kalenderår eller också löper 3 à 4 månader in pä 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
