Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 28 dec. 1930 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 In- och utrikes
der de dåliga åren genom alltför optimistiska beräkningar av
budgetutfallet. Därför hade den år 1920 stigit till nära 500 milj. kronor,
trots att den fått släppa till inte mindre än 800 milj. för att
finansiera de föregående årens budgeter, och under krisåren efter 1920
länsades den på ytterligare 350 milj. Från och med året 1923—24
började tillflödet på nytt, och fonden som vid mitten av 1923 hade
gått ned till 21 milj. är nu uppe i 78 milj., fastän den åren 1925—27
tagits i anspråk för budgeterna med icke mindre än 36 milj. Om
finansministern alltså fullföljer sedvänjan från de sista fem, sex åren
att räkna så rätt som det nu går, utan extra säkerhetsmarginal men
också utan extra lättsinne, bör han kunna väl försvara ett rätt
ordentligt grepp ner i kassafonden.
FÖR EN FRISINNAD REGERING borde i alla händelser denna
utväg vara mera angenäm än att följa de högljudda råden från
höger och liberaler: att bryta ned fördämningen kring
rusdrycks-medlen och låta de miljoner, som nu gå till extra avbetalning av
statsskulden, strömma in i den löpande budgeten. Ingen skall förneka,
att den nuvarande anordningen verkar artificiell ur teknisk
budgetsynpunkt, och att den lätt kan angripas, om man bortser från de
politiska realiteter, som nykterhetsrörelsen och dess förbudsprogram
skapat. Det beslut, som 1926 års riksdag fattade, att endast låta en
del av rusdrycksskatterna gå till de vanliga årliga utgifterna, har till
förutsättning att ungefär ’halva svenska folket räknar med ett
rusdrycksförbud som praktisk politisk möjlighet inom en överskådlig
framtid. Hyser man denna uppfattning är det rimligt, att man inte
vill ställas inför nödvändigheten att vid förbudets genomförande
skaffa ett obegränsat antal miljoner från annat håll för att ersätta de
bortfallande rusdrycksskatterna. I samma ögonblick denna
förutsättning om rusdrycks förbudet bortfaller, kan frågan tas upp från
nya utgångspunkter. Det skulle för övrigt kunna ske utan någon
mycket radikal förskjutning inom nykterhetsrörelsen. Intresset för
att begränsa den ordinarie budgetens andel av rusdrycksmedel hänger
inte bära samman med kravet på förbud utan med förbud vid en
tidpunkt, då alkoholbruket är utbrett och rusdrycksskatterna därför
floda rikligt. Tänker man sig däremot ett totalförbud såsom
slutpunkten i en utveckling med sjunkande förbrukning, kommer ju
statens inkomst av rusdryckerna att automatiskt sjunka, och hela fra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
