Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 28 dec. 1930 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes 9
dubbla arbetslönen. De ha svårligen någon uppgift att fylla i en
resonligt ordnad ekonomi. Men frågan om de bästa metoderna för
en avveckling kan vara kvistig nog, särskilt under en lågkonjunktur
med stigande arbetslöshet. Just sockerfrågan har ju för
socialdemokraternas del gett exempel på, att delade meningar kunna göra sig
gällande även bland dem, som äro ganska eniga i sin allmänna syn
på dylika understödskrävande näringsgrenar.
VARNINGARNA MOT REGERINGENS och
riksdagsmajoritetens spannmålspolitik ha visat sig vara befogade. Mera till och med
än de socialdemokratiska opponenterna själva tänkte sig. Ty det
fortsatta våldsamma prisfallet på världsmarknaden i förening med
de höga minimipriserna på svensk brödspannmål, ha skapat en
spänning mellan t. ex. havre- och vetepriserna, som gör en forcerad
övergång till veteodling mycket mera lockande, än man våren 1930 kunde
förmoda. Förslagen att hejda denna övergång genom
inmalnings-tvång för havre till havregryn synas så hopplösa, att de väl inte
ens kunna vinna gehör hos den nuvarande jordbruksministern, trots
hans uppenbara svaghet för allt som har karaktär av
"självförsörjning".
DENNA SJÄLVFÖRSÖRJNINGSPOLITIK kommer för övrigt
i ett egendomligt ljus, då det ser ut, som om självförsörjningen med
havregryn är tänkt som ett av medlen att rädda oss från
självförsörjning med vete. De som varit ivrigast att genomdriva åtgärder,
som skulle göra oss oberoende av utländsk brödspannmål, torde nu
vara mest oroliga för att strävandet skall lyckas. Ty det är
uppenbart att i samma ögonblick som den svenska veteodlingen täcker hela
vårt behov och kanske en smula därtill, i samma ögonblick brister
den nuvarande anordningen och de svenska spannmålsodlarna få dela
öde med sina klassbröder i en hel rad europeiska och utomeuropeiska
länder, där ett överskott av brödspannmål föreligger. Hur djupt
denna kris för brödsädesodlingen kan komma att påverka
jordbruksländernas både ekonomiska och sociala politik, ser man exempelvis
av förhållandena i Rumänien. I meddelandena från den
socialistiska arbetarinternationalens sekretariat läste man sålunda för någon
tid sedan ett brev från en rumänisk socialdemokrat, som klargjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
