Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 28 dec. 1930 - Georg Branting: Både — och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Både — och 13
lydelse för den övriga världen i möjligaste mån bör vila på dess eget
prestandum, ej på exploatering av främmande folk. Den ekonomiska
imperialismen är en fredsfara och bygger rikedomen på lösan sand.
Ju klarare och starkare svensk kulturinsats i världen, desto starkare
självständighetsgaranti. Vår politiks uppgift är självklart även att
i vår mån gynna fredsfaktorerna i världen, bl. a. avrustningen.
Med den allmänna synen på läget — där de särskilda punkterna
formats efter en föreställd verklighet, utan hänsyn till vad som kan
vara önskvärt eller "politiskt" — kombinerar jag en viss
föreställning om krigets natur: Det väsentliga i kriget på liv och död blir
efter en tid icke tekniken, icke heller mekanisk massverkan. Gud
fader håller bära i början med den, som startar med de största
kanonerna; sen svänger han och ger sitt stod åt den part, som kan
.prestera den segaste folkviljan. Kriget, som under första tiden
tycks utspela sig tämligen i enlighet med de militära
barnkammar-idéerna eller liksom enligt vissa tekniska spelregler — här skickar
jag fram dessa tennsoldater, där låter jag de ärtkanonerna spela, här
har jag den underbart fyndiga leksaken, där en annan — kriget
blir snart en helt annan affär! Man kommer, andligen sett, in i
(en helt annan värld än den ordinära. De som upplevat och förstått
kriget förklara, att det »nästan är omöjligt att i fredstid bilda sig
ett begrepp om vad saken gäller, Låt oss antaga, att i ett slag av
någon anledning mänsklighetens temperatur höjdes från 37 till 40
grader: därmed skulle världen för oss bli en annan, alla våra
omdömen och handlingar skulle få en ny valör, en ny takt, ett förändrat
inbördes förhållande. Redan Jaurês hade en klar förståelse för
krigets säregna psykologiska effekt; jag erinrar om hans skildring i
’TArmée nouvelle" av soldaten, som går till bajonettanfall: ur den
uttröttade, eländiga människospillran, som över alla hinder slungar
sig fram emot fiendens mördande eld, stiger mitt under larmet
liksom en ny varelse, ur soldatens inre reser sig ett okänt väsen, som låter
kroppen handla långt över vanlig förmåga. Vad som där sker med
den enskilde, upprepas miljonfaldigt hos hela folket under krigens
eller revolutionernas tider. Ett folk är alltså icke en samling
tennsoldater, utan varelser med vilja, intelligens och fantasi, varelser
fyllda av kärlek och hat. Här förarna kunna ordna ihop tillfälliga
framgångar, men kriget föres egentligen av folket och slutresultatet kan
blott vinnas av folket. En anfallsarmé i främmande land må
inkassera hur många lysande viktorior som helst, dess insats blir dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
