Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 28 dec. 1930 - Händelser och spörsmål - Statsrevisorerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Statsreviso- Den av förra årets statsrevisorer avgivna berättelsen rönte
rerna. * dagspressen vida mindre uppmärksamhet än dess när-
naste föregångare, och sannolikt kommer den inte att ge
revyförfattare och därmed jämförliga språkrör för allmän opinion lika
användbara uppslag som 1929 års berättelse. Den har inga mera
sensationella inslag, och den saknar helt och hållet så pikanta detaljer som
prisuppgifter för de lackskor och damunderkläder, vilka användas på de
kungliga teatrarnas scener. Men för övrigt tycks den innehålla ungefär
lika mycket av sakligt befogad kritik som äldre årgångar av boken.
Det förekommer ett antal anmärkningar mot statliga verk och
myndigheter för felaktigt eller olämpligt förfarande vid statsanslagens
utnyttjande och redovisning. Länsstyrelserna sitta som vanligt i flock på de
anklagades bänk för synder av detta slag. Den åtminstone till formen
skarpaste anmärkningen riktar sig mot länsstyrelsen i Linköping. Sakligt
mest graverande synes däremot vara en anmärkning mot flygstyrelsen för
oriktigt förfarande vid upphandling.
Under förutsättning, att inga allvarligare missförhållanden gått
statsrevisorernas uppmärksamhet förbi, synes man likväl av deras berättelse
kunna draga den slutsatsen, att de lösa seder, som under krisåren
innästlade sig här och var i statsförvaltningen, äro på väg att försvinna.
Det är ett fåtal av anmärkningarna, som gå ut på att beivra enskilda
statstjänares överträdelser av gällande bestämmelser. De* flesta och viktigaste
synas hava till syfte att påvisa, hurusom vissa författningar eller enstaka
riksdagsbeslut icke visat sig i allo ändamålsenliga.
Att åstadkomma ett tillfredsställande resereglemente tycks inte vara
lätt. Trots ideliga ändringar under de senaste åren ha revisorerna även
i år ansett sig böra kritisera en del av nu gällande regler för
beräkning av resekostnadsersättning. Den som saknar praktisk erfarenhet av
dessa reglers tillämpning har svårt att bedöma, huruvida kritiken är i
allo befogad.
Med utgångspunkt från vissa anslagsöverskridanden lämna revisorerna
en redogörelse för kommittéväsendets utveckling under de sista tio
åren. Däri konstateras bl. a., att kommittékostnaderna äro stadda i rask
stegring. Genom Thorssons kommittéslakt nedbragtes årskostnaden till
c:a 0,9 miljoner kronor, men den hade under sistförflutna budgetår åter
hunnit upp till något mera än 1,5 miljoner. Revisorerna fälla intet
omdöme om stegringen, kanske av grannlagenhet gentemot regering och
riksdag. Och om man inte nöjer sig med nödvändigheten att spara, är det
säkert inte lätt att motivera en kritik med argument, som tillfredsställa
alla. Detta utesluter sannolikt inte, att vid nästa riksdag samma personer
kunna komma att väcka motioner både om en ny kommittéslakt och om
nya utredningar.
De viktigaste av hithörande anmärkningar beröra kapitalbudgeten. En
till denna grupp hörande gäller ersättningen till domänverket från
kyrkofonden för skötseln av de ecklesiastika skogarna. Sedan lång tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
