Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 28 jan. 1931 - Ernst Wigforss: Ryssland under femårsplanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 Ernst Wigforss
domar" är det svårare att yttra sig. Man har intrycket, att Hodann,
som är läkare, hör hemma bland socialister utanför partierna, medan
journalisten Feiler har starkare rötter inom den demokratiska
liberalismens råmärken. Vad den "specielle korrespondent" beträffar,
som gjort undersökningen för Economists räkning under sommaren
1930, meddelas endast, att han är en "iakttagare utan fördomar",
som är väl bekant med Ryssland både före och efter revolutionen.
Vad man kan säga om alla dessa framställningar är att de söka
komma fram till verkligheten, inte bära den som förmörkas av
propagandan för och emot utan även den som döljer sig bakom siffror
och liknande fakta. De båda engelsmännen syssla väsentligen med
de ekonomiska problemen och ha därför mindre anledning att gå in
på en del andra kulturområden, där känslorna spela en större roll
för bedömandet. Men även Hodann och Feiler som söka ge en
helhetsbild av livet i Sovjetryssland, kunna reagera mot vad de se på
det ena området utan att låta denna reaktion ge färg åt
framställningen som helhet. På det viset får man en i många ögon obegriplig
bild av en hänsynslös diktatur, under vilken människorna likväl "bära
sina huvuden högre" än förut. Man får bilden av en
fackföreningsrörelse, som är underställd det härskande politiska partiet och vars
mest framskjutne representant nyligen sköts undan från sin post,
därför att han inte i allo kunde gilla den av statsmakterna beslutade
ekonomiska politiken, men där samtidigt arbetarnas organisationer
inom företagen ha till uppgift att hålla igen mot "byråkratiseringen",
att kontrollera och driva på den av statsmakterna insatta ledningen.
Förmodligen går det lättast att tänka sig in i läget, både dess
förutsättningar och dess konsekvenser, om man med förf. i Economist
gör en jämförelse med tillståndet under krig eller akut revolution.
Han säger sig ha haft det intrycket redan sommaren 1929, och det
var endast starkare 1930.
"Det såg hårdare och bistrare ut. Folkets umbäranden voro mera
påtagliga, de föresatta målen syntes mera väldiga och tyngande. Men fastän en
viss "krigströtthet" inte var att ta miste på, föreföll entusiasmen på många
håll oförminskad. Agitationen hade emellertid blivit mera intensiv, mera
enträgen, och farten mera uppdriven och hänsynslös. Landet tycktes
fortfarande ibefinna sig mitt emellan revolution och krig. Men hela andan skilde
sig från den under krig eller revolution. Det utmärkande draget var att
man psykologiskt sökte påverka massorna för att genomföra en ofantlig
ekonomisk plan."
Economist har inte anledning att ge några erfarenheter från den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
