Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 28 jan. 1931 - Ernst Wigforss: Ryssland under femårsplanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ryssland under femårsplanen 79
derna. Men här äro formerna för deltagarnas andel i
avkastningen växlande och inte stadgade, varför det synes säkrast att inte
spå om utgången. De "fattiga bönderna" ha uppenbarligen utsikter
att på denna väg få det bättre. Men utgången beror på
"mellanbönderna", och huruvida de komma att bli nöjda med sitt läge, anser
förf. det vara för tidigt att yttra sig om. Den yngre generationen
lockas av det nya och av möjligheten att komma undan familjens
tryck. Man tvistar om vern som skall bära upp lönen, föräldrarna
enligt gammal sed eller barnen. De som sköta "kollektiverna" bruka
vara på barnens sida. Förf. träffade en SO-årig man från ett av
kollektivbruken som bära hade ett enda klagomål mot hela rörelsen,
och det var att han inte fick ta ut sin dotters avlöning. "Men detta
var en verklig oförrätt — han utbredde sig över den en hel timme."
För denne iakttagare hänger utvecklingen till något slags verklig
kommunism i byarna väsentligen samman med frågan om ungdomens
inställning. Deras idéer om "ett nytt liv" kan göra mycket till
verklighet, som annars skulle vara alldeles osannolikt. Men det närmaste
steget, kollektiviseringen, synes vara ofrånkomligt, så snart man vill
ha stordrift och mekanisering. Där mekaniseringen blivit prövad, kan
den enligt förf. sägas ha blivit godtagen av en del av bondeklassen.
Framtiden synes bero på industrins förmåga att skaffa de
nödvändiga maskinerna. Man är tillbaka vid den industriella femårsplanen.
Economists medarbetare har funnit oppositionen mot femårsplanen
ganska litet riktad mot dess allmänna mål; vad man klagar över är
det omedelbara trycket. Umbärandena just nu äro påtagliga, därom
tycks inte kunna råda något tvivel, och frågan är bära, om de
kunna bäras tills den nya kapitalbildningen hinner ge resultat i form
av ökade mängder konsumtionsvaror. Första året av planen synes
ur kvantitativ synpunkt ha varit en klar framgång.
Produktionsökningen var starkare än beräknat. Men mot detta får enligt förf.
ställas en försämring i kvaliteten, inte bära för konsumtionsvaror
utan också för produktionsmedel t. ex. räls och maskiner. Den
väsentliga orsaken finner han i "utspädningen" av de yrkeslärda
arbetarna med alltför stora mängder mindre yrkesskickliga eller olärda.
Andra året nådde inte upp till det förhöjda målet, en ökning på över
30 proc. Om orsakerna härtill tvistar man i sovjetkretsar.
Otillräckligt och felaktigt råmaterial, brist på bränsle och
kapitalutrustning? Eller oförmåga hos den "byråkratiska" företagsledningen att
utnyttja arbetarnas "aktivitet" och tillgängliga resurser? Det sista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
