Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 28 jan. 1931 - Litteratur - Rickard Lindström: En socialist - Ew. Sterner: Ivar Kreuger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
mansättning med ett proportionsvis större antal åldringar, vilket i och för
sig liksom fallet är i Frankrike bör medföra ett högre dödlighetstal.
Lindström saknar inte humor. Man kan bara peka på hans självironiska
referat av de valtal, med vilket han enligt egen utsago föranledde det
socialdemokratiska partiets röstetals nedgång till hälften i en viss socken,
där han utlagt den socialistiska texten, och det går för övrigt igen lite.
varstans i boken, att han har förmåga att se skämtsamt både på sig själv
och andra.
Ett ganska stort parti av boken upptages av en skildring av en del
personer, som förf. mött på sin väg. Det är kanske den svagaste delen
av hela skriften. Omdömena om de personer, som väl antagligen
kommit med därför att förf. ansett dem på ett eller annat sätt ha spelat
en roli för hans andliga utveckling äro till större delen ganska
onyanserade, men det är nog heller inte så lätt att så där publikt gradera folk,
med vilka man har sitt dagliga umgänge. Man kan kanske också fråga
sig, varför urvalet skett just så som det skett, men det är naturligtvis
författarens ensak.
Det sista kapitlet heter »Varför jag är socialist». Det är en fråga,,
som inte är så lätt att besvara för de flesta människor, och det kan kanske
sägas att Lindströms svar heller inte är uttömande. Ett sådant svar
som »Att vara socialist är i själva verket att erkänna den nutida
verkligheten såsom ett faktum» tillfredsställer antagligen inte alla. Många
skulle troligen med lugnt samvete från samma utgångspunkt kunna hamna
i en rakt motsatt uppfattning. Det hindrar nu emellertid inte, att man kan
följa förf. hela vägen i hans resonemang, även om man gärna skulle ha
sett att det hade förts ännu något längre än vad som skett.
I sin helhet är emellertid boken ett intressant dokument, och det skulle
förvåna, om den inte kommer att finna många intresserade läsare inte
bara bland de svenska arbetarpojkarna utan också inom andra
saimhälls-klasser. Den bjuder på mångt och mycket, som har intresse för vem som
helst. Al Vänner.
Ew. Sterner: Ivar Kreuger. 83 sid. 111. Lindblads förlag. Pris kr. 4:75.
Det är inte underligt om tändstickskungen lockar många skildrare.
Folk i allmänhet har ju ett obegripligt intresse för alla, som lyckats
skrapa ihop några miljoner eller miljarder, oavsett hur
sammanskrapan-det går till. Det värsta med så gott som alla biografier, som för en
häpnande värld redogöra för penningmatadorernas guldbelagda väg är
emellertid att de för det mesta urarta till rena panegyriken. Sterners bok är
i det fallet inget undantag, vilket emellertid kan vara ägnat att förvåna,
då han tidigare gett ut ett par mera välbalanserade arbeten.
Får man tro förf. finns det ingen fläck på Ivar Kreuger, icke ens en
skönhetsfläck. Han är ofelbar. Hans spekulationer i det arma tyska
folkets nöd efter kriget voro rent av hänsynsfulla och satte ingen ful fläck
på honom. Han är sportsman, ty han promenerar t. o. m. till fots och
väl också beroende på att han har de snabbaste motorbåtarna och de
finaste bilarna. Och vad det beträffar synes han efter illustrationerna att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
