Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 28 jan. 1931 - Litteratur - Ew. Sterner: Ivar Kreuger - H. Dubreuil: En arbetare om Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 Litteratur
döma också ha det mest välordnade skrivbordet utan något som helst
papper, som kan verka störande på de storfinansiella kombinationerna.
Han har inte ens en fläck, där han kan angripas, ty strejker och lockouter
betyda föga eller intet för hans allsmäktighet, och sina arbetare
behandlar han frikostigt, då han pensionerar dem, men försiktigtvis säges
ingenting om tändsticksarbetarnas löner, då de ännu äro i arbete. Och någon
fara i den oerhörda kapitalackumulationen föreligger då rakt inte. I det
fallet räcker det med att helt enkelt peka på vilka belopp hans företag
betala i skatt. Den skatten betyder skattelindring för alla andra.
Resonemanget är så förtjusande, att man rent av kan längta efter att bli
befriad från alla inkomster och få dem överförda på de stora företagen,
ty tänk vilken skattelindring det blir! Boken är ett utsökt pekoral, och
den som köper det halvfranska bandet à 11:— kr. kan uppriktigt
beklagas. Al Vänner.
fi, Dubretiil. En arbetare om Amerika. 236 sid. Wahlström &
Widstrands förlag. Pris kr. 5:25.
Den amerikanska maskinkulturen har gjorts till föremål för mångas
skildringar, de flesta hänförda. Man har pekat på den massproduktion,
som blivit möjlig och som satt så många av den moderna tidens tekniska
uppfinningar i händerna på envar. Man har hänvisat till de höga
löner, som varit rådande inom många industrier, framför allt hos Ford,
och ofta har man glömt att tala om de grenar av näringslivet, där
förhållandena varit mindre lyckliga. Överhuvud taget har det inte saknats
röster, som framhållit hur långt framom Europa Amerika legat, då det
gällt den materiella produktionen.
Den franska arbetaren Dubreuil är inte fullt så entusiastisk, men det
är heller inte någon avskräckande bild han ger av livet vid de amerikanska
fabrikerna, där han tillbringat åtskillig tid såsom vanlig arbetare.
Arbetstakten har inte imponerat på honom, denna mångomtalade amerikanska
hets, som anses vara det egentliga särdraget, som skiljer det amerikanska
arbetet från det europeiska. Han anser inte arbetsintensiteten vara större
i Amerika än i Frankrike, och Frankrike har ju inte precis ansetts som
någon representant för storindustri i egentlig mening eller för särskilt
uppjagad arbetstakt. Ej heller har den stränga arbetsfördelningen
imponerat på honom. De mekaniska arbetarna måste enligt hans utsago utföra
varje särskild del av arbetet, en praxis, som han påpekar sedan länge vara
försvunnen i hans hemland. Detta strider ju direkt mot allt vad man
hört om fabriksorganisationen i Amerika och gäller naturligtvis heller inte
för de största företagen.
Inte heller hade man väl den föreställningen att de amerikanska
fabrikerna voro fyllda med ständigt buller, som på något särskilt sätt skilde
sig till det värre från de europeiska. Minskningen av bullret anses ju här
såsom någonting i hög grad önskvärt och befordrande för
prestationsförmågan. Enligt förf. lade det sig som en tygd på hjärnan i
Fordfabrikerna och gjorde varje intellektuell ansträngning till en extra börda.
Det som mest synes ha imponerat på förf. under hans vistelse i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
