Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 28 jan. 1931 - Litteratur - H. Dubreuil: En arbetare om Amerika - Dagobert von Mikusch: Gasi Mustafa Kemal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur 11 i
Amerika, är den industrielia demokrati, som tillämpas av en av de stora
järnvägarna, vid vilken det visat sig stora bristfälligheter i den
industriella organisationen. Arbetarna lade där fram förslag om visst
samarbete mellan bolaget och de anställda, och bolaget gick med på att göra
ett experiment och experimentet förlades till verkstäder, där arbetarna*
voro splittrade på en mängd småorgani^sationer och sinsemellan oense.
Det skulle emellertid visa sig, att experimentet lyckades, och att det
numera ingår såsom ett led i bolagets princip att bedriva ett samarbete
efter de linjer, som där utexperimenterats. En sådan sida av den
industriella utvecklingen får man ju mera sällan reda på i skildringar från
den amerikanska industrin, som ju fastmera framställes såsom mönstret
för ett företag, vars framgång beror på den autokratiska ledningen.
Dagobert von Mikusch. Gasi Mustafa Kemål. 319 sid. 111. Natur och
Kultur. Pris kr. 9:50.
När Mustafa Kemål gifte sig skaffade han sig ej endast en maka,
utan mer än så, en medarbeterska. Han hade också brått, sedan han väl
beslutat sig för att gifta sig. De gingo nämligen ut på gatan och togo
tag i första imam, första muhammedanska präst de mötte och mitt på
gatan hade de honom att läsa upp vigselformuläret.
Ungefär med samma fart har den turkiske diktatorn banat sig väg och
skapat om sitt folk. Man kan verkligen tala om ett omskapande, om det
sedan blir av permanent natur kan endast framtiden ge upplysning om.
Han har t. o. m. lyckats med att förändra klädedräkten, något som
annars visat sig höra till de mera svårgenomförbara sakerna, både förr
och nu. För kung Amanullah misslyckades det i Avghanistan, men
Mustafa Kemål lär t. o. m. ha lyckats med att avskaffa fezen och införa
huvudbonader med skärm, vilket för turkarna stod på gränsen till
religionsbrott, eftersom en skärm hindrar muhammedanen att under bönen beröra
marken med pannan såsom Koreanen föreskriver.
Mustafa Kemål är onekligen en handlingens man. I en demokrati är
det ett ganska oeftergivligt villkor, att medborgarna ha förmåga att
läsa. Det turk-arabiska alfabetet var emellertid så besvärligt att lära
sig, att det lade avsevärda hinder i vägen för läskonstens utbredning.
Rationellt beslöts det därför att ändra alfabetet, och en kommission av
sakkunniga fick i uppdrag att lägga fram förslag till nytt alfabet. Efter
ett halvår syntes ännu intet resultat. Då satte sig Mustafa Kemål själv
vid skrivbordet och på en natt hade han utarbetat ett nytt alfabet, och
nästa dag beslöts dess införande.
Men trots all sin handlingskraft och allt det han hunnit med un’der
föga mer än ett decennium har Mustafa Kemål dock förstått att skynda
långsamt, när så befanns lämpligare. Denna general har visat sig äga
också annat än militära egenskaper, visat sig vara en samhällsbyggare,
som med fast hand förstått att leda det nymornade turkiska folket.
Det är dock ingen småsak att avskaffa sedan århundraden fast
förankrade sultanat och kalifat, både kungadöme och statsreligion. Än så länge
tycks hans auktoritet vara ograverad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
