Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 28 jan. 1931 - Litteratur - Gunnar Löwegren: Från strövtåg i Frankrike - Nathan Söderblom: Är fredstanken en illusion?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 Litteratur
resebreven innehålla emellertid huvudsakligen naturskildringar,
historiska redogörelser för platser, som förf. besökt, en och annan
konsthistorisk utläggning och andra ting av samma slag. Det är dock ingen
redogörelse för Frankrike i sin helhet utan uteslutande för de östra
delarna, dit de flesta turister ju i första hand hitta och även
skildringen därifrån ger i de flesta fall endast glimtar av naturen och bygg*
nadskonsten utan att ge något egentligt helhetsintryck. Här och där
finner man en och annan personskildring, såsom exempelvis av den
pro-vençalska skalden Mistral. De politiska, sociala och ekonomiska
förhållandena har förf. däremot med tämlig konsekvens gått förbi, och
läsaren bör därför inte vänta sig att få någon allsidig bild av de olika
landskapen. Boken är som sagt en samling resebrev och höjer sig inte över
resebrevens vanliga nivå.
Nathan Söderblom: Är fredstanken en illusion? Stockholm 1930.
Det uppmärksammade föredrag, som ärkebiskopen höll i
Engelbrektskyrkan i november förra året, har utkommit som broschyr i en serie
utgiven av Informationsbyrån för fredsfrågor och mellanfolkligt
samarbete. Den lilla skriften är i hög grad läsvärd. Svenska kyrkans främste
man proklamerar här satser, som båda en ny beslutsam inställning mot
kriget från kyrkligt håll. Han citerar och gillar följande resolution av
den anglikanska kyrkans biskopsmöte, den s. k. Lambethkonferensen:
»När nationer högtidligen hava genom traktat, förbundsakt eller pakt
förpliktat sig till fredlig lösning av internationella tvister, anser konfe-’
rensen, att den kristna kyrkan i varje nation skall vägra att erkänna
något krig, med hänsyn vartill det egna landets regering icke förklarat
sig villig att underställa tvisten skiljedom eller förlikning.»
Tankegången utvecklas i broschyren på det sätt, att kyrkan bör
orubbligt hävda den förpliktande arten av en internationell förbindelse att
underställa uppkommande tvister förlikning, skiljedom eller rättsligt
avgörande. Om i ett givet fall det egna landets regering med
åsidosättande av denna förpliktelse vägrar underställa en tvist dylikt förfarande,
bör kyrkan uttala sin förkastelsedom över ett sålunda uppkommet krig
och i ord och handling taga avstånd från detsamma.
Vad? Svika fäderneslandet, när det går till krig? Övergiva det i
dess ödestimma? Motsätta sig dess lagliga regering? Dessa retoriska
frågor uppkastas av förf. själv och han besvarar dem med hänvisning till
att laglydnaden kräver även lydnad mot ingångna internationella
förpliktelser. En övernationell rättsordning är i färd att uppbyggas. »Vi vilja
inskärpa laglydnad och trohet mot det, som utgör begynnelsen till en
övernationell rättsordning och ett övernationellt fosterland.»
Det är modiga och innehållsdigra ord. Ärkebiskopen vädjar till
kyrkan att biträda dessa riktlinjer i fredspolitiken. Och det är ingalunda för
djärvt att förmoda, tillägger han, att den internationella arbetarrörelsen^
skulle vilja ikläda sig en liknande garanti för rättens helgd.
Den politik som förordas är uppenbarligen besläktad med
socialdemokratins.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
