Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 28 jan. 1931 - Händelser och spörsmål - Sockerpolitiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Socker- för innevarande kampanj har börjat. I mitten av
decem-politiken ^er förra året avlämnade 1929 års sockersakkunniga ett
ganska digert utlåtande nummer två, vilket utmynnar i
ett förslag till fortsatt statssubvention åt betodlarna. Utlåtandet
innehåller mycket lite nytt i de delar, som äro avsedda att ge en översikt
över sockernäringens historiska utveckling och dess läge hos oss just
nu. Särskilt måste man beklaga, att de sakkunniga inte hunnit slutföra
den av föregående års riksdag begärda utredningen angående
möjligheterna för den svenska sockerindustrin att genom koncentration och
omläggning av fabrikationsmetod nedbringa sina omkostnader samt
angående härför eventuellt nödiga ändringar av sockertullarna. På
sockerbolagens egen begäran kommer f. ö. denna undersökning att
verkställas enligt den s. k. trustlagen, varför det kan befaras att en
intresserad allmänhet genom hemligstämpeln utestänges från varje djupare
inblick i de mera intima detaljerna. Likaledes saknar man av naturliga
skäl rapport från dem, som granskat utbetalningen av nu utgående
statsbidrag.
Kapitlen om betodlingens betydelse för beredande av arbetstillfällen
innehålla emellertid en på färskt primärmaterial grundad synnerligen
intressant redogörelse för denna odlings värde för olika kategorier av
jordbrukare och arbetare. Man får här siffermässigt bevis för, att
småbönder och lägenhetsinnehavare i betdistrikten inte gärna uppge
odlingen, även om betpriset sjunker så lågt, att odlingen nedlägges eller
reduceras till det minsta möjliga på de större jordbruken. Det
framgår också av lokalundersökningarna, att förutsättningarna för betodling
även i de bättre skånska distrikten äro ej så litet växlande på grund av
olikheter med avseende på jordmån, jorddelning och konkurrerande
arbetstillfällen. Så är det omisskännligt, att uttalandena om betodlingens
värde för befolkningen äro vida mera entusiastiska, när de gälla Ystads-^
trakten, än när de komma från Hasslarpsfabrikens distrikt i närheten
av Hälsingborg. Detta förhållande ger stod åt antagandet, att en
bet-odling koncentrerad till de bästa distrikten skulle ha en vida större
naturlig livskraft än den nuvarande.
Beträffande arbetarna får man veta, att arbetet på fälten och vid
fabrikerna mångenstädes är av fullkomligt avgörande betydelse för den
i fabrikernas närhet bofasta arbetarbefolkningens ekonomi. Får man
åter tro uttalanden från kommunalmän och andra lokalkunniga
människor i de magra skogsbygderna på det småländska höglandet, från
vilka vandringsarbetarna komma till slättbygdernas betfält, skulle
däremot betskötselri inte för dessa bygder vara fullt så viktig som man
i allmänhet synes tro. Detta utesluter givetvis icke, att flertalet av
vandringsarbetarna själva betrakta det kortvariga säsongarbetet på
betfälten som en omistlig inkomstkälla.
Av ännu större intresse äro emellertid de sakkunnigas uppgifter och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
