Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 22 febr. 1931 - Björn Nordwall: Några ord om Stockholms stads förmögenhetsställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 Björn Nordwall
kan kallas skuldsatt i ofördelaktig bemärkelse. Allt beror givetvis
på värdet av de tillgångar, som svara emot skulderna. Ett mycket
viktigt förhållande beträffande kommunernas låneskulder är
emellertid, att de skola amorteras på viss tid, som varierar mellan 5 högst
40 år. Efter amorteringstidens slut är staden således skuldfri för
motsvarande tillgång, som ju dock i regel fortfarande finnes kvar
och kanhända till och med har fått ökat värde — såsom exempelvis
fastigheterna. Om de förefintliga skulderna täckas av tillgångar,
så är det således det eventuella tillgångsöverskottet, som skall räknas
såsom kommunens förmögenhet. Men det bör i alla fall betonas,
att skulderna alltid eller åtminstone i regel äro säkra, d. v. s.
ofrånkomliga, under det att tillgångarna kunna vara utsatta för
värdeförsämringar och även totalförluster, men naturligtvis även för
värdestegringar.
Kapitaltillgångarna i en kommunal förvaltning äro, som redan
antytts, av mycket olika slag, och alla dessa olika slag äro ej heller
representerade inom alla kommuner. Icke ens storstaden Stockholm
har alla de olika slags tillgångar, som kunna förekomma inom andra
av rikets städer, varpå som exempel endast må nämnas kommunal
teater och kommunalt stadshotell. Rent formellt sett har
Stockholms stad ej heller kommunal spårväg, då denna äges av ett
aktiebolag, i vilket staden visserligen har det ojämförligt största, men
dock icke hela antalet aktier. Ifråga om den bokföringsmässiga
redovisningen av de kommunala tillgångarna är till en början att märka,
att vissa av dessa tillgångar, nämligen gator och vägar, broar och
viadukter ävensom avloppsledningar icke äro intagna i räkenskaperna
med något värde. För kommunerna i allmänhet och Stockholm i
synnerhet innebär detta, att högst betydande värden för till gator och
allmänna platser utlagd mark m. m. icke kommer till synes i
räkenskaperna.
Det må här endast nämnas att arealen av Stockholms städs samtliga
gator och allmänna platser, förorterna inberäknade, utgör icke mindre
än 6,5 milj. kvm., d. v. s. 1,300 tunnland1 eller c:a 30 gånger hela
arealen av Staden inom broarna.
Sammanlagda längden av alla gator uppgår till c:a 530 km. eller
en vägsträcka lika med Stockholm—Hässleholm (c :a 80 km. hitom
Malmö).
1 i tunnland motsvarar 4,936 kvm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
