Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 22 febr. 1931 - Björn Nordwall: Några ord om Stockholms stads förmögenhetsställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord om Stockholms städs förmögenhetsstätlning 145
Planteringarna upptaga en areal av 2,2 milj. kvm., d. v. s. c:a 450
tunnland eller c :a 10 gånger hela arealen av staden inom broarna.
Avloppsledningarna beräknas hava en sammanlagd längd av 380
km. eller lika långt som från Stockholm till Herrljunga, c:a 80 km.
hitom Göteborg, och hava i anläggning kostat omkring 35 milj. kronor.
De tillgångar, som redovisas i räkenskaperna, äro i regel upptagna
med de värden de betingat vid anskaffandet. Endast i särskilda fall,
såsom för de industriella verken, vatten-, gas- och
elektricitetsverken, samt för inventarierna vid de flesta institutionerna, göras
årliga avskrivningar, ungefärligen motsvarande det med hänsyn till
varaktigheten beräknade årliga slitaget. Eljest bibehållas tillgångarna
vid sitt ursprungliga anskaffningsvärde till dess de eventuellt
avyttras eller slopas, då värdet givetvis avföres ur räkenskaperna.
Ehuru detta förfaringssätt naturligtvis kan diskuteras, kan det dock
i en kommunal förvaltning motiveras dels därmed, att tillgångarna
alltid måste underhållas så att de äro i brukbart skick, dels, och
kanske förnämligast därmed, att de äro avsedda för allmän och
bestående nytta och icke för att avyttras, och att det därför kan vara
fullt försvarbart att upptaga dem med det belopp de kostat —•
varken mer eller mindre. Härav följer emellertid å ena sidan att för
åtskilliga tillgångar särskilt fastigheter, som förvärvats relativt långt
tillbaka i tiden, deras nuvarande värde i många fall är
mångdubbelt högre än anskaffningsvärdet, och å andra sidan att andra
tillgångar särskilt de, som tillkommo under kristiden, numera skulle
kunna anskaffas för väsentligt lägre kostnad än det belopp, till vilket
de äro bokförda. För Stockholms stads del torde man dock utan
tvekan kunna utgå från att det totala verkliga värdet av de
bokförda tillgångarna i verkligheten är högre än det i räkenskaperna
upptagna. Som exempel kan nämnas, att enbart de fastigheter inom
den inre staden, som äro inköpta för gaturegleringens genomförande
och som sedermera åter försäljas, när de nya gatorna framdragits
och därigenom erhållits nya tomter för byggnadsändamål,
representera ett taxeringsvärde — enligt en ungefärlig uppskattning på
grundval av nu gällande fastighetstaxeringar — av omkr. 200 milj.
kronor emot ett bokfört värde av allenast 100 milj. kronor samt att
Stockholms industriella verk torde vara nedskrivna långt under sitt
värde, beräknat med hänsyn till den avkastning de lämna.
Av vad sålunda anförts torde med tydlighet framgå, att det icke
låter sig göra att med ledning av Stockholms städs räkenskaper verk-
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
