Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 22 febr. 1931 - Björn Nordwall: Några ord om Stockholms stads förmögenhetsställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord om Stockholms städs förmögenhetsställning 147
försäkringstekniskt beräknade pensionsavgifterna, årligen anvisat de
anslag, som motsvara ränta å nämnda brist, vilka årligen tillföras
fondens konto.
De oredovisade tillgångsvärdena å gator, vägar, avloppsledningar,
broar ni. m. äro dock, såsom av det sagda framgår, avsevärt större
än nyssnämnda oredovisade kapitalbrist för personalens pensionering.
För en kommun och dess förmögenhetsställning1 är emellertid även
dess invånares egen privat-ekonomiska ställning av den allra största
betydelse, enär det ju är invånarnas skattekraft, som utgör det
ekonomiska underlag, på vilket kommunens hela ekonomi ytterst vilar,
såväl i vad det gäller de årliga utgifterna för hela den vittomfattande
kommunala verksamheten som i fråga om den sparverksamhet som
erfordras för att upprätthålla och om möjligt förkovra den
gemensamma förmögenheten.
Förmögenhetens förkovran sker dels därigenom att låneskulden
amorteras på relativt kort tid, så att tillgångarna så småningom bliva
skuldfria, dels därigenom att invånarna med uttaxerade medel —
d. v. s. på en gång nyanskaffa vissa tillgångar av varaktig
beskaffenhet, till vilka en kommun och särskilt en sådan av Stockholms städs
storlek icke får upptaga lån, även om detta i många fall skulle falla
sig helt naturligt för en enskild person eller enskilt företag.
Kommunerna måste nämligen för att upptaga lån begära tillstånd härtill hos
kungl, maj :t, som noga prövar såväl ändamål som amorteringstider
ur synpunkter, vilka mera summariskt torde kunna innefattas däri
att varje generation av skattebetalare skall i mån av råd och
lägenhet bidraga till förbättrande av kommunens förmögenhetsställning.
Som exempel på nyanskaffningar av tillgångar som Stockholms stad får
anskaffa med annat än lånemedel, må här endast nämnas alla sådana
utvidgningar av ledningsnäten till vatten-, gas- och elektricitetsverken,
som äro att hänföra till den för Stockholm årligen förekommande
normala utvecklingen av dessa verk, alla inventarieanskaffningar för
sjukhus och fattigvårdsanstalter, skolor, brandväsendet m. m., en
stor del av kranarna för hamnens räkning, isbrytare m. m. m. m.
Om det sålunda icke låter sig göra att med siffror angiva stadens
förmögenhetsställning enligt för den enskilda hushållningen och
bokföringen vanligen tillämpade grunder, kan man dock med ledning av
räkenskaperna angiva huru de av dem härledda siffrorna årligen
förändras och på denna väg få en värdemätare icke på
förmöcfenhetens absoluta storlek, men väl på dess ökning, ty när det gäller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
