Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 22 febr. 1931 - Björn Nordwall: Några ord om Stockholms stads förmögenhetsställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 Björn Nordwatt
ställa en uppskattning av Stockholms stads förmögenhet i saniiiiü
mening som när det gäller en enskild persons eller ett enskilt
företags förmögenhet. Skälen härtill äro i korthet att tillgångar av
grundläggande betydelse och värde för kommunen icke redovisas
med något värde i räkenskaperna, gator, vägar, broar,
avloppsledningar; samt att de tillgångar som redovisas i räkenskaperna (utom
för vatten-, gas- och elektricitetsverken samt inventarierna vid
flertalet institutioner) i allmänhet äro upptagna till de ursprungliga
anskaffningskostnaderna, vilka i vissa och antagligen de flesta fall äro
lägre än de nuvarande verkliga värdena men likväl i några fall kunna
vara högre än sistnämnda värden eller de belopp, för vilka de
numera skulle kunna anskaffas.
Även beträffande skulderna, vilka såsom förut sagts alltid äro
säkra till sitt belopp, förekommer emellertid i Stockholms
kommunalförvaltning, ifråga om en särskild skuldpost eller rättare sagt
utfästelse av ekonomisk innebörd, att densamma icke är medräknad i
den bokförda skuldsumman. Detta är nämligen fallet med
kapitalvärdet av stadens åtaganden att pensionera i dess tjänst anställda
tjänstemän och arbetare. Man har ju tidigare utgått från att
pensionsutgiften bör bestridas av de skattebetalargenerationer, under
vilkas tid pensionerna utbetalas. Enligt en år 1927 slutförd
försäkringsteknisk utredning har man emellertid, dock utan att beslut
därom direkt blivit fattat, ingått för ett försäkringstekniskt ordnande av
ifrågavarande pensionsangelägenhet och i enlighet härmed har man
från och med år 1928 verkställt årliga avsättningar, motsvarande
den försäkringstekniskt beräknade premiekostnaden för
pensioneringen av den dåvarande personalen, tjänstemän såväl som arbetare,
och fonderat därå uppkomna överskott, för närvarande c:a 12 milj.
kr. per den 31 dec. 1930, vilket belopp tillsvidare beräknas komma att
Ökas med omkring 3 milj. kr. om året. De i nyssnämnda sammanhang
företagna utredningarna utvisade emellertid, att, därest denna metod
från början varit tillämpad, borde staden för bestridande av
personalens pensionering hava uppsamlat ett kapital av i runt tal 62 milj.
kronor, vilken summa försäkringstekniskt sett är att betrakta som en
fondbrist, eller om man så vill en stadens skuld till dess
befattningshavare. Då man som sagt icke definitivt beslutat övergå till en dylik
försäkringsform, har det ej heller ansetts lämpligt uppföra
nyssnämnda brist såsom skuld av samma beskaffenhet som stadens lån
eller andra skulder. Däremot har man alltsedan år 1928 utöver de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
