Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 22 febr. 1931 - Karl Hildebrand: Agrarrevolutionen i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 Karl Hildebrand
Man får aldrig vid behandlingen av ryska problem släppa ur sikte,
att man står inför de stora talens land. För närvarande kan
befolkningen i Sovjetunionen uppskattas till bortåt 160 miljoner människor,
av vilka 120 à 130 miljoner bo på landsbygden. Före kriget funnos
inom nuvarande unionen ungefär 16 miljoner bondehushåll emot
antagligen 26 miljoner för något mer än ett år sedan. Ökningen är
högst betydande, även om man tager i beräkning att den förra
siffran skall kompletteras med då förefintliga adels- och kyrkogods
m. fi. Ny jord har till någon del lagts under plogen, men man kan
dock konstatera en fortgående jordstyckning.
Jorden är delvis synnerligen bördig, framför allt i områden nära
Svarta havet, i delar av Sibirien, inom Volgaområdena och i
Kaukasus. Men skördeavkastningen är efter västeuropeiska
förhållanden mycket låg. Till belysning härav vill jag anföra skörden av vete,
råg och potatis i deciton per hektar åker, vara respektive skördar
hämtats, för perioder före och efter kriget i jämförelse med siffror
för Sverge.
Skörd per hektar i deciton
Ryssland Vete Råg Potatis
Ar 1906—1910 (medeltal per år) .............. 7,3 8}o —
„ 1911—1915 „ .............. 7,9 9,5 —
„ 1925—1929 „ .............. 7,7 8,0 76,1
Sverige
År 1925—1929 „ .............. 20,3 16,4 112,8
Mycket beroende på sitt nordliga läge har Sverge lägre
hektarskördar än Danmark (för vete och potatis), Holland och Belgien
m. fi. länder med högt utvecklat jordbruk. Under perioden 1911—
1915 hade Ryssland ett relativt uppsving, ehuru i stort sett siffrorna
äro sig lika före och efter kriget. Den ryska vetejorden ger nästan
blott en tredjedel mot den svenska, råearealen ungefär hälften och
den svenska potatisåkern ger drygt 50 procent mera än den ryska.
Härtill kommer, att de ryska skördarna ofta slå fel. Enligt en
uppgift skulle Ryssland av de tjugu åren 1891—1911 ha haft 3
hungerår (med blott halv skörd), 13 dåliga år (med 20 à 30 procent lägre
skörd än medeltalet) och 4 goda skördeår. Under tioårsperioden
1918—1927 skulle talen ha varit 2 hungerår, 5 dåliga år och 3 goda
år. Denna differentiering beaktas givetvis vid
medeltalsberäkningarna för hektar skör därna, men accentuerar ytterligare det ryska
äro tagna ur den av sovjetryska handelsdelegationen i Berlin utgivna
tidskriften Sowjetwirtschaft und Aussenhandel, 1931 nr 2. Den som närmare vill
studera femårsplanens jordbruksprogram kan lämpligen göra det — utom i
en här ovan omtalad sovjetrysk tidskriftsartikel — i The Sovjet Union looks
ahead. The Five-year Plan for economic Construction (med förord av Gosplans
presidium), New York 1929. Jag har använt även andra arbeten av erkänt
god beskaffenhet, där de sovjetryska källorna, vanligen ryska tidningar,
citeras. I några fall har jag inom parentes eller i texten åberopat min källa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
