Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 22 febr. 1931 - Karl Hildebrand: Agrarrevolutionen i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A gr arr evolutionen i Ryssland 165
proletariatet. Resultatet blev ganska omfattande i trots av att
reformarbetet pågick blott från 1906 till 1916. Adelsmän och andra godsägare
av gammal typ sålde 7,2 miljoner hektar och bönderna nyförvärvade
—■ utöver sina frigjorda eller eventuellt kvarstående byalagsandelar
— 6,1 miljoner hektar. En ny jordägarklass, bestående av köpmän,
bolag etc. uppköpte 1,1 milj. hektar. Något mer än 2 milj. bönder hunno
slutgiltigt utträda ur byalagen med 15,4 miljoner hektar. Ett ännu
större antal hade anmält sitt utträde, men ej fått förhållandena
reglerade. Landet upplevde en period av uppsving på jordbrukets
område: den brukade jordarealen växte i hela Ryssland från 81,g till
93,1 miljoner hektar, och att hektarskördarna gingo upp, har jag
redan påpekat. Den sovjetryska professorn Dubrovski, ur vilkens
redan citerade bok ovanstående uppgifter hämtats, skriver, att de
samtidigt inträffande högre priserna på jordbruksprodukter och de
ökade skördarna orsakade en anhopning av kapital hos
"jordbour-geoisin", varigenom jordförbättringar möjliggjordes: "Den
välbärgade delen av lantbefolkningen började energiskt anskaffa bättre
jordbruksredskap, ökade användningen av konstgödselmedel och grep
sig an med en rationellare växtföljd" (sid. 26). Den radikale
författaren anser, att man denna gång slog in på fel väg, och så mycket
större uppmärksamhet förtjäna då hans anförda uppgifter.
På landsbygden höll ett skikt av storbönder med god
företagaranda på att bildas och jordbruksreformerna främjades tydligen av
de nya kapitalistiska jordägare, om vilka jag talat. Så kom kriget
och revolutionen. Redan efter den borgerliga omvälvningen i
februari 1917 började bönderna röra på sig, och då bolsjevikerna
kommo till makten i november, hade de redan för det mesta lagt
beslag på gods jorden och delat den sins emellan. Detta stämde bra
överens med bolsjevismens idéer, givetvis under förutsättning av
statens jordäganderätt.
Den s. k. krigskommunismens tid blev svår för bönderna och
olycklig för landet i dess helhet. De vanliga handelsförhållandena
stördes genom revolutionen och bönderna voro ohågade att sälja
sina produkter mot papperspengar, vilka oavbrutet förlorade i värde.
De ville ha industrivaror i stället, men den desorganiserade
industrin kunde ej tillverka mer än en liten bråkdel mot före kriget.
Då tillgrep sovjetregeringen drastiska åtgärder. Avdelningar
bildades vid fabriker i storstäderna med syfte att i byarna köpa eller taga
livsmedel och de "byfattiga" d. v. s. de sämst ställda bönderna och
lantarbetarna organiserades i bykommittéer med uppgift att skaffa
livsmedel till de behövande och övertaga rika bönders och
"byockra-res" överskottsspannmål, sedan ett minimum avräknats för familjens
eget underhåll och till utsäde. Vid val av dessa kommittéer hade de
burgnare bönderna ej rösträtt, men väl tillvandrande arbetare!
Klasstriden fördes itt i byarna, men oredan blev så stor, att be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
