Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 22 febr. 1931 - Karl Hildebrand: Agrarrevolutionen i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Agrarrevolutionen i Ryssland
167
Tabellen är ur många synpunkter intressant. Både Ryssland och
Sverge karakteriseras av en långt driven jordstyckning och av
övervägande små bondgårdar. 10 desjätiner, respektive hektar, brukad
jord skapa ej någon större bondgård, och inom de två ryska
områdena och Sverge utgöra gårdar med högst 10 desjätiner (hektar)
96,3—94,3—77,7 procent av samtliga gårdar. Efter revolutionen
har söndersplittringen såsom synes drivits mycket längre i Ryssland.
Man får emellertid ej utan vidare draga jämförelser ur de anförda
siffrorna, i det avkastningen, såsom jag redan uppvisat, är mycket
högre i vårt land och en tredjedel av åkern årligen ligger i träda
inom stora ryska jordbruksområden. En rysk gård måste därför ha
mera än dubbla åkerarealen för att avkasta lika mycket spannmål
som en gård i Sverge. Detta påpekande ger en särskild innebörd
åt de ryska siffrorna, vilka sålunda angiva synnerligen
bekymmersamma jordbruksförhållanden. Intrycket härav skarpes av följande
uppgifter.
Ryska bondgårdar (i procent) med och utan hästar och kor år 1926.
Ryska sov- Ryska
sov-jetrepubli- jetrepublikens över- Ukraina kens över- Ukraina
skottsom-
skottsområden råden
Utan häst ...... 35,7 45,1 Utan ko ......... 21,5 35,5
en häst ......... 49,4 35,7 en ko ............ 59,8 53,6
2 hästar ......... 11,1 16,9 2 kor ............ 14,7 9,6
3 » ........• 2,5 1,0 3 » ............ 3,0 1,0
4 » o. mera 1,3 1,3 4 » o. mera... 1,5 0,8
100,0 100,0 I 100,0 100,0
I områden med mindre utvecklat jordbruk och mera betydande
boskapsskötsel är det något bättre ställt med koantalet. I alla
händelser ställer tabellen i skarp belysning de ryska bondgårdarnas svåra
läge. Det är för övrigt lika illa ställt med jordbruksinventarier.
Enligt en uppgift saknade år 1927 av dåvarande 24 miljoner
bondgårdar ej mindre än 7 miljoner totalt plog och harv. På 100
fattigbönder komma 21 plogar i Sibirien, 9,1 i Kaukasus och 5,2 i Rysslands
centrala jordbruksområde — så lyder en annan beräkning. I
Väst-sibirien sakna 40 procent av gårdarna alla jordbruksinventarier —
så lyder en tredje vippgift. I den artikel av Markjevitsch, som jag
anfört i litteraturförteckningen, talas om 40 procent hästlösa och 30
procent inventarielösa jordbruk samt om produktionsmedlens
föresyndaflods-artade skick (Agrarprobleme 1929 nr 3—4 sid. 489).
Hur skola alla dessa fattigbönder, som sakna dragare och plogar,
kunna bruka sin jord? Om man beaktar ovan anförda siffror,
förstår man den nya utvecklingen under NEF-tiden. De duktigare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
