Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 27 mars 1931 - Gunnar Myrdal: Socialism eller kapitalism i framtidens Amerika?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 Gunnar Myrdal
skilt för ändamålet avsatta helgdagar och även eljest vid alla
tänkbara högtidliga tillfällen ägnas en fetischdyrkan av omisskännligt
religiös natur. Denna i konstitutionen materialiserade
naturrättsfilosofi har emellertid icke förblivit blott vördade och åsiktsbildande
talesätt; den har oavbrutet direkt "tillämpats" av den högsta
domstolen i dennas rättsskapande verksamhet. Just naturrättssatsernas
helt allmänna art, deras karaktär att vara innehållslösa, till dess man
genom tolkning givit dem ett innehåll, har satt de härskande
samhällsklasserna ett smidigt och för utomstående svårkontrollerbart
redskap i händerna, varigenom de så småningom kunnat utforma ett
institutionellt system efter sina behov. Konstitutionens lösa talesätt
(t. ex. om "frihet") ha kunnat användas lika bra för att bekämpa
fackföreningsrörelsen såsom monopolistisk som för att förhindra en
mera effektiv antitrustlagstiftning, d. v. s. lika bra för att skydda
vissa som för att bekämpa andra förmenta monopolistiska
företeelser. Men alldeles oavsett naturrättsideologins mera direkta,
juri-diskt-tekniska användning i rättslivet, så har den genom sin starkt
befästa ställning i det amerikanska folkmedvetandet arbetat den
framväxande kapitalismen i händerna. Tillsammans med den
religiösa puritanismen har den givit det kapitalistiska systemet en
moralisk sanktion, som just varit förutsättningen för dess kraft att
nära nog ohämmat genomföra sig självt.
Men genom att påpeka den amerikanska kapitalismens förbindelse
med de puritanska och naturrättsliga ideologierna kommer man icke
långt, när det gäller att förklara, varför den aldrig mött en stark
opposition från en klassmedveten arbetarklass. Kapitalismen i
Europa liar haft alldeles samma ideologiska anknytningar, men i en given
situation har en socialistisk massrörelse vuxit fram, vilken f. ö.
lika väl sonu kapitalismen själv har befruktats av just enahanda
rätts- och moral föreställningar.
Låt mig innan jag går vidare som allra flyktigast påpeka en del
fakta. Någon motsvarighet till den politiska, den parlamentariska
arbetarrörelsen — ett verkligt arbetarparti — finnes ju knappast
i Amerika. Politiken behärskas av de båda traditionella
"partimaskinerna": det demokratiska och det republikanska partiet. Försök
att skjuta in ett tredje parti göras esomoftast, men alltid med klent
resultat. De ständiga försöken att bryta de båda grundfasta
parti-maskinernas monopol ha, just genom att de oavbrutet misslyckats,
skapat en allmän föreställning, att ett tredje parti är tttsiktslöst, vil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
