Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 27 mars 1931 - Gunnar Myrdal: Socialism eller kapitalism i framtidens Amerika?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialism eller kapitalism i framtidens Amerika
de "naturliga krafternas fria spel", så mycket mer som den nya
produktionsordningen här haft att bära blott ett minimum av ärftlig
belastning från tidigare epoker. Den amerikanska kapitalismen är
därför i långt lägre grad genomstaf flad av segt kvarlevande feodala
och hantverksekonomiska traditionsrester. Den nya världens
hastiga ekonomiska exploatering skar i detta hänseende tämligen tvärt
av det slagets historisk kontinuitet, som de amerikanska sociologerna
med en ny term för en gammal sak kalla "social Iag" —■ "social
eftersläpning" —; alltså just det, som skänker de europeiska
samhällena deras pittoreska brokighet.
Den historiska tradition däremot, som förbliver levande och
idealbildande, är framförallt föreställningsrester från den protestantiska
reformationen och från upplysningstänkandet och franska
revolutionen, ideologiska källflöden vars förbindelse med
kapitalismens framväxande ju på ett lysande sätt påvisats av Max Weber
och andra kultursociologiska forskare. Den religiösa puritanismen
här stämplat de socialt inflytelserika folkgrupperna i Amerika in i
sen tid. Det betecknar därför alls intet besynnerligt brott i den
religiösa utvecklingen i Amerika, då man numera ofta finner de olika
kongregationernas predikanter lika hemmastadda i affärsmännens
lunchklubbar som i sina egna kyrkor och kapell, och då man vidare
finner även deras predikningar allt oftare utmynna i det påståendet,
att djupare sett gudstro, frälsning, helgelse m. m. i själva verket
betala sig och betala sig med ränta, i det de skapa de personliga
förutsättningarna för framgångsrik ekonomisk verksamhet. Den
amerikanska kapitalismen har så redan från början ägt den folkreligion,
som passat in i stycket, och genom verkan och växelverkan har
religionen kommit att passa allt bättre till social praxis. Det är
intressant att iakttaga, hur även den katolska bekännelsen, vilken ju
under sista generationen vunnit ofantligt i relativ betydelse på grund
av den "nya" immigrationen från Italien och Ost-Europa, anpassar
sig efter miljön. Det håller faktiskt på att växa fram en
amerikanskt puritansk katolicism, vars prästerskap alltmer tillägnar sig
omgivningens individualistiskt "praktiska" livsattityd, dess
"affärsmässiga" uppträdande, talevanor och allmänna åskådning.
I innerlig förening med den puritanska traditionen har den
naturrättsliga ideologin från tiden omkring självständighets förklaringen
uppstått och rot fäst sig i det amerikanska folkmedvetandet. ; Den
gavs gestalt i den något frasrika konstitution, som alltjämt på sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
