Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 27 mars 1931 - Gunnar Myrdal: Socialism eller kapitalism i framtidens Amerika?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialism eller kapitalism i framtidens Amerika 229
hela kontinenten. I andra företag är aktieägandet än mer
söndersplittrat.
Antag nu, att vi ha ett typiskt storföretag; aktierna äro splittrade;
bolaget kontrolleras av en klick finansmän, som emellertid bara äga
ett minimum av aktier. Deras makt över företaget är ändå mycket
stabil. Så länge utdelningarna äro tillfredsställande, bråka inte
aktieägarna, som tvärtom äro konservativa och rädda för brådstörtade
förändringar. Vidare har ju i Amerika styrelsen den betydande
fördelen, om den råkar i strid med upprorsmän bland aktieägarna, att den
med bolagets medel kan genomföra sin propaganda emot inkräktarna,
medan dessa måste själva betala sina stridskostnader (själva
Rocke-feller med sin oerhörda auktoritet bland aktionärerna fick offra
miljoner för att besegra en viss bolagsstyrelse, fastän han själv
behärskade nära 20 proc. av aktiestocken — vilket är ovanligt mycket —
och han vann blott med mycket knapp majoritet).
Vi ha alltså en företagsdirektion med utomordentlig
maktfullkomlighet men med egentligen förhållandevis ringa privatekonomiskt
pro-fitintresse. Detta är det betydelsefulla i situationen. Profitintresset
skulle närmast driva dessa män till att lura aktionärerna i stor stil; så
lös som den amerikanska bolagslagstiftningen är, vore det alls ingen
konst. Nu förekommer det ju en del skandaler — i synnerhet i
samband med investmentbolagen — men det besynnerliga är, att de äro
så få. I de utom all fråga vida övervägande fallen strävar den
kontrollerande klicken ihärdigt i aktionärernas utdelningsintresse. (De
tjäna naturligtvis en del pengar — t. ex. på börsen — genom att vara
insiders och bättre underrättade om aktievärden o. dyl.; men det är
en fristående sak, som blott ’beror deras verksamhet i bolaget, om de
låta detta spekulationsintresse bestämma styrelsens dispositioner.)
Amerikanarna ha säkert rätt i att även om politiken därute är
genomrutten, så är deras affärsliv säkert hederligare än det
europeiska. Sanktionen är icke av juridisk art, ty som jag nämnde är
lagstiftningen mycket lam. Sanktionen är i stället rent social: det finns
vissa oskrivna lagar, som man icke överträder utan att göra sig
omöjlig i sina egna kretsar.
Hur som helst: här ha vi en samling män med utomordentliga
maktmöjligheter, som uppenbarligen icke huvudsakligen fullfölja
privatekonomiska intressen. Om de låta profitintresset bestämma sina
beslut, så är det icke deras egen profit utan aktionärernas; deras egen
del däri kan vara försvinnande. Det är denna rent abstrakta och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
