Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 27 mars 1931 - Händelser och spörsmål - Den öppna dörren eller särlagar för kvinnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hmtdelser och spörsmål 249
Den öppna dörren Den diskussion, som nyligen förts i pressen (Ti-
eller särlagar for devarvet, Ny Tid och Soc.-Dem.), om dtt önsk-
kvinnor värda i särskilda skyddslagar för kvinnor eller
en den »öppna dörrens» politik, har närmast
varit föranledd av den svenske regeringsrepresentantens yrkande vid
arbetsbyrån i Geneve på ändring av den i Washington 1919 antagna
internationella nattarbetskonventionen. Denna konvention har Sverge inte
antagit. Sedan 1909 gäller för oss Bernkonventionen, som inte är
fullt så sträng. Den ändring som begärdes var, att
Washingtonkonventionen skulle tillåta arbete från 4 f. m. till 11 e. m., inte som nti
från 5 till 10. Detta skulle, menar man, underlätta vår anslutning,
eftersom i annat fall konventionen som i olikhet med
Bernkonventionen också gäller för mindre företag, skulle medföra en skärpning av
vår lagstiftning. I detta regeringsförslag har man enligt red.
Backlund i Geneve sett en eftergift för sådana krav på ändring, som av
svenska industriarbeterskor genom fru Johansson-Visborg och andra
förut framställts till socialstyrelsen, samt en eftergift för »öpen döör»;
internationalens strävanden att avskaffa alla särlagar för kvinnor. Main)
skulle också ha fattat detta ändringsförslag som influerat av
arbets-givarintressen. Regeringen påstår att intetdera varit fallet. Förslaget
fick endast stöd från arbetsgivarrepresentanter i Geneve och en
japansk regeringsrepresentant, närmast visst av medkänsla med den
ensamme svensken.
Detta ändringsförslag har lett till en diskussion av den »öppna
dörrens» politik, som inte är utan intresse. Öpen Door-föreningen
bildades 1926 i England. Anledningen härtill var, säges det i
Ingeborg Wallins lilla skrift: »Vad vill den öppna dörrens interaational ?»„
att några engelska kvinnor insågo »det trängande behovet av en särskild
sammanslutning i Storbritannien, som koncentrerade sin verksamhet på
striden för den förvärvsarbetande kvinnans likställighet med mannen».
Andra föreningar hade haft denna punkt på sitt program, men »detta
mål hotade att alldeles skymmas undan av alla möjliga andra
uppgifter». Vad som än föranledde bildandet av detta Öpen Döör
Coun-etl, visade det sig livskraftigt nog. 1929 ha vi redan en O. D. L, en
liten international, som i sin korta tillvaro hunnit ställa till en hel
del väsen. Man tycks vara benägen att skylla denna vitalitet på
suffragettpåbrå genom föreningens primus motor, Elisabet Abbott. I
fr. Wallins skrift kan man följa utvecklingen av denna ganska artificiellt
frambragta internationalunge och dess attacker mot arbetsbyrån och
dess chef, i vilka O. D. I. ser största hindret för den likhet den
eftersträvar. Att M. Thomas i stället i O. D. I. ser en samling extrema
feminister, som gjort likhet till varje pris till sitt rnål, framgår inte
minst av hans rapport vid 1929 års arbetskonferens. Man får också
bevittna hur de industriarbeterskor, vars förmenta orättmätiga skydd
O. D. I. vill avskaffa såvida det inte kan göras lika för män och
kvinnor, inte tycks uppskatta välviljan. Det är bara från nordiska
kvinnor, ’danska och svenska, som O. D. I:s strävaniden fått instäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
