Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 27 mars 1931 - Händelser och spörsmål - Den öppna dörren eller särlagar för kvinnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 Händelser och sporsmål
mande t. ex. vid internationella kvinnliga fackföreningskongressen 1927
i Paris och vid den socialistiska internationella kvinnokommittén 1930
i Zürich. Vid den kvinnokommitté, som i år i jan. i Prag förberett
sommarens internationella kvinnokongress diskuterades nattarbetet och’
en resolution antogs med alla röster utom den danska
representantens, I denna resolution heter det, att man beklagar förslagen till
ändring av nattarbetskonventionen. »Även om kommittén inte ogillar
avsikten med de av den engelska regeringen föreslagna ändringarna,
uttrycker den likväl sina allvarliga farhågor, att när väl en revision
börjats, andra regeringar och företagarna kunna dra fördel därav, vilket
redan skett, när de svenska och belgiska regeringarna föreslagit
änd-rinsrar beträffande arbetstid, pauser och allmänna regler, som skulle
möiliggöra ett stegrat exploaterande av de arbetande kvinnorna.
Kommittén fordrar därför, att intet företages, som på något sätt är ägnat
att minska skyddet för de arbetande kvinnorna, och att förbudet
mot nattarbete bibehålles.»
En opinion av liknande slag kom till uttrvck i ett öooet brev i
tidskriften The New Statesman d. 1 mars 1930, undertecknat av sådana
kännare av de engelska arbetarkvinnornas läge som Beatrice Webb,
Barbara Drake, B. L. Hutchins, Ethel Bentham m. fi. även f
abriks-insnektriser. Man kritiserar O. D. I:s uppfattning av likställigheten.
»Lika möjligheter för kvinnor och män i industrin innebära inte
nödvändigt lika arbetsvillkor. Tvärtom kan det behövas en bestämd
olikhet i praktiken för att uopnå verklig likhet. Vi hysa den
»feministi-ska» meningen, att bestämmelser, som gälla kvinnor, skola utformas
efter deras speciella behov, som inte nödvändigt äro desamma som
männens». Inte heller låter man övertygad av O. D. I:s påstående, att
kvinnorna genom lägre löner och sämre arbetsvillkor få betala sitt
större skvdd. Man framhåller, att i bomullsindustrin, där man under
lång tid haft sådant skydd, licfga kvinnornas löner mvcket nära
männens. Det är nog ingen tillfällighet, att just i England behovet av ett
skvdd särskilt för kvinnor ännu är så kännbart. Kvinnoarbetets
historia i detta land kan visa uno mvcket mörka sidor. Och man förstår
om ’de, som vant sig att i social lagstiftning och internationellt skvdd
se ett hinder mot de värsta följderna av en fri konkurrens, inte äro
färdiga att uppge skvddet bara för att vinna princiniell likställighet.
Om O. D. I. inte hade andra argument, än det rättvisa i
likställigheten, skulle den knanpast behöva väcka någon oro. Nu har den
emellertid ganska oemotsägliga sådana, t. ex. att Om man val ger upp
likhetskravet, har man också Öppnat vägen för godtycket. Man kan ha olika
åsikter om, vilken större grad av skvdd som behovs för kvinnor,
framför allt kunna man och kvinnor ha det, och auktoriteter finner man
alltid för olika meningar t. ex. om någon gräns för lyftande av tvngder
bör fastställas efter kön, om kvinnorna i egenskap av mödrar behöva
mer skydd mot blyförgiftning än männen som fäder, om kvinnor
pressas mer av nattarbete o. s. v. Finns det inte risk, att männen under
sådana förhållanden tvinga på kvinnorna en större grad av skydd, än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
