Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 28 april 1931 - P. E. Brusewitz: Bondejordens socialisering i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kontakt med "stridsfrontens" utveckling i landets olika delar. I det
strategiskt riktiga ögonblicket — då böndernas motstånd väl var
fullständigt brutet, men innan det ännu var för sent att verkställa en
omgruppering före vårsådden — avblåste Stalin striden. Den 2 mars
publicerades i alla ryska tidningar hans bekanta stoppsignal, vilken
samtidigt trycktes i broschyrform, för masspridning i byarna.
Bönderna lugnades med att tvångskollektiviseringen under de just
förflutna dagarna varit ett "missförstånd" från de lokala
partiorganens sida. Kollektiviseringen skulle alltjämt vara en frivillig sak.
De bönder, som så önskade, fingo rätt att omedelbart åter utträda
ur kollektiven. Deras rätt fastslogs i mycket bestämda ordalag, för
att de icke skulle känna osäkerhet vid sitt arbete. De garanterades
till och med skattefrihet, i den mån de kunde utöka sin besådda
areal, och en väldig propaganda insattes omedelbart för vårsådden.
Då emellertid kollektivbruken alltjämt hade rätt att få sin andel
av byns jord — beräknad efter antalet i kollektivet ingående
bondehushåll — i ett sammanhängande stycke, kunde redan av tekniska
skäl de, som önskade utträda ur kollektiven, ofta nog icke återfå
sin förut innehavda jord utan hade att välja mellan att stanna eller
att bliva tilldelade jord i byns utkanter. Det blev också förenat med
så pass stora andra olägenheter att åter lämna kollektiven, att
kollektiven behöll ungefär hälften av den tagna terrängen. Sedan detta
resultat stabiliserats, återlämnades kyrkorna, ehuru i ramponerat skick
och för den religiösa känslan så litet tilltalande som möjligt. Under
sommarens lopp fingo också prästerna vända tillbaka.
Förra årets jordbrukskampanj var säkerligen en av de allra
betydelsefullaste faserna i sovjetunionens historia. Ett misslyckande,
vilket ju i Västeuropa allmänt förutspåddes, skulle icke blott ha
verkat deprimerande, utan även ställt sovjetmakten inför nya och ökade
försörjningssvårigheter. Varje nerv i det kommunistiska maskineriet
sattes alltså på helspänn, för att den förelagda uppgiften skulle kunna
lösas. 25,000 utvalda industriarbetare utsändes såsom kommunistiska
missionärer och "organisatörer" till olika delar av landet. Alla
tillgängliga agronomer och elever i lantbruksskolorna mobiliserades.
Tidningspressen serverade oavlåtligen maningar och instruktioner
rörande arbetet, och fackföreningarna, partiorganen samt bysovjeterna
insatte hela sin apparat på att följa och kontrollera arbetet. Härtill
kom, att den just genomförda femdagarsveckan, vilken för
närvarande gäller icke mindre än 70 procent av den ryska industrin, gjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
