- Project Runeberg -  Tiden / Tjugotredje årgången. 1931 /
281

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 28 april 1931 - P. E. Brusewitz: Bondejordens socialisering i Ryssland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det möjligt att varje dag sända ut ett skift arbetare — nämligen ur
de grupper, som voro i tur att ha ledigt — till landet. På de platser,
som icke lågo allt för avlägset från industricentra, kunde man alltså
varje kväll möta en kolonn med industriarbetare, vilka övernattade i
tillgängliga lador och sedan följande morgon indelades till arbete och
agitation bland bondeelementen(för kollektivbrukets framgång.

Antalet till kollektivbruken anslutna bondehushåll steg år 1930 till
6 milj. (23 proc. av alla), mot 1 milj. (4 proc. år 1929). Den besådda
jordbruksarealen utvidgades: Fördelade på 85,000 bruk förmådde
kollektivisterna våren 1930 beså sammanlagt 32,8 milj. hektar, eller
5,2 har per hushåll, medan återstående 20 milj. enskilda
bondehushåll icke kunde beså mer än 52,8 milj. hektar eller 7,7 har per
hushåll.[1] Största framgången vanns i de egentliga spannmålsdistrikten
i Ukraina, Nord-Kaukasus, södra och mellersta Volga, där
kollektivbruken besådde 7,7 och de enskilda bönderna endast 3,7 hektar per
hushåll.

Skörderesultatet per besådd ytenhet blev också 10 à 15 proc. större
vid kollektivbruken än det genomsnittliga resultatet i de individuella
bondehushållen, och inkomsten per individ blev minst 50 proc. högre,
vilket för kollektivbrukens medlemmar, vilka ju tillhört böndernas
fattigare klass eller medelklass, innebar minst en fördubbling av
inkomsten. Den del av 1930 års skörd, som av kollektivbruken sålts
till statens organ, utgjorde vad spannmålen beträffar 7,4 milj. ton
eller mer än 3 1/2 gånger så mycket som under året 1926—27
levererats av kulakerna. Den för den övriga världen synliga följden
härav har blivit den stora spannmålsexporten ("dumpingen") från
Ryssland innevarande år.

Framgången har givetvis varit störst på de platser, där traktorn
och andra för jordbruket i stor skala lämpliga maskiner stått till
förfogande. Det sammanlagda antalet till kollektivbrukens
disposition stående traktorer uppgick under skördekampanjen 1930 till
omkring 75,000, varav dock en väsentlig del icke voro brukens egendom,
utan hyrdes av i landets olika delar upprättade s. k. "maskin- och
traktorstationer", sammanlagt 159 till antalet. Dessa stationer äro
försedda med nödiga reservdelar och reparationsverkstäder.
Såsom ersättning för bruket av traktorerna erlägga kollektivbruken viss
andel av skörden. Med tillhjälp av dessa stationers maskiner
besåddes 2 milj. hektar jord. Där traktorer stått till förfogande har icke


[1] Siffrorna hämtade ur referaten från Sovjetkongressen i mars 1931.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:36:41 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1931/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free