Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 28 april 1931 - Händelser och spörsmål - Programrevision i Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Programrevision
i Belgien.
Belgiska arbetarpartiet har på sin kongress, som
hölls under påskdagarna i Bryssel, reviderat sitt
program. Det tidigare programmet stammade från
kongressen i Quaregnon 1894 och har länge betraktats som i åtskilliga
punkter föråldrat. Allt sedan 1923, då Emile Vandervelde utgav en
skrift med namnet »Böra vi ändra vårt program?» har arbetet på en
mera genomgripande revision pågått, anförtrott åt olika utskott mont
partiet, men en partiell revision skedde för några år sedan då kapitlen
om jordbrukspolitiken och skolpolitiken erhöllo en ny utformning. Det
i Bryssel med några smärre förändringar antagna förslaget har
utarbetats av ett utskott, vari bl. a. Vandervelde, de Brouckêre och
partisekreteraren van Roosbroeck varit medlemmar. Rapportör var
deputeraden Léon Troclet.
I stort sett har utskottet följt Vanderveldes utkast till ett nytt
program, framlagt i den ovannämnda skriften. I ett par punkter gjordes
emellertid på kongressen ganska viktiga ändringar. Den ena gällde
partiets namn. I anslutning till Vanderveldes mening hade
programutskottet förordat att namnet förändrades från Parti ouvrier beige
(belgiska arbetarpartiet) till Parti ouvrier socialiste beige (belgiska
socialistiska arbetarpartiet). Motiveringen gick ut på att enbart beteckningen
»arbetarparti» varit naturlig vid partiets tillkomst, då det framför allt
gällde att samla arbetarna gentemot de på klasskillnadens grund
uppbyggda borgerliga partierna, men att namnet vore i behov av en
utvidgning för att markera att partiet riktar sig till alla medborgare, som
bekänna sig till en socialistisk åskådning. Möt detta förslag uppträdda
de Brouckêre. Han förmenade att det nya tillägget knappast skulle
komma att i allmänna opinionens ögon understryka den vidgning av
den politiska plattformen, som man därmed ville uppnå. Ty om ordet
»arbetare» pekar på en viss begränsad klass, så betecknar ordet
»socialistisk» å andra sidan hela den begränsning som överhuvud taget
vidlåder en politisk doktrin. Brouckêre ansåg det lämpligare att låta det
gamla traditionella namnet kvarstå. Hans yrkande antogs med
överväldigande majoritet och Vanderveldes uppslag att ge partiet
tilläggsbeteckningen »Sammanslutning av Belgiens socialistiska arbetare» föll,
likaså med stor majoritet.
Den andra punkt, vari kongressen gjorde en ändring i utskottets
förslag av mera genomgripande betydelse, gällde programmets
uppdelning. Det har hittills bestått av en princip förklaring, ett allmänt
program och ett omedelbart handlingsprogram. Programutskottets
rapportör erkände det tvivelaktiga i en sådan uppdelning, vars bibehållande
utskottet dock föreslagit. Kongressen beslöt emellertid att stryka
skillnaden mellan de två senare kapitlen och sammanföra dem under den
gemensamma titeln handlingsprogram. Detta kom bl. a. att utöva ett
starkt inflytande på partiets ståndpunkt i fråga om kvinnornas röst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
