Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 28 april 1931 - Händelser och spörsmål - Programrevision i Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 3Ö3
Men det är självklart att det tillkommer en följande partikongress att
i (denna fråga — liksom i andra — uttala vid vilken tidpunkt och i
vilken utsträckning denna reform bör genomföras.» Tveksamheten mot
ett snart genomförande av kvinnorösträtten kom även till synes i en
motion om punktens överförande till det »allmänna» programmet.
Partiorganisationen i Charleroi hade uttalat sig mot kvinriorösträtten över
huvud taget. Från anhängarna av denna mening framfördes starka
farhågor för klerikalernas erövring av Belgien om kvinnorna finge
rösträtt. Hela det verk, som socialdemokratin utfört, skulle enligt deras
mening äventyras av en sådan reform. Anhängarna av kvinnorösträtten,
bland vilka befann sig ett flertal kvinnliga talare, framhöllo härtill att
kvinnornas frigörelse från beroendet av den katolska kyrkan icke kunde
genomföras förrän de erhålla den impuls och det medel till självfostran
och frigörelse, som ligger i fullt medborgerligt ansvar. »För att
förverkliga socialismen kräves ätt», utropade en talarinna, »en man, en
kvinna och en vagga». Diskussionen ledde till ett antagande av
programutkastet med strykande av den därtill fogade motiveringen. Kongressen
uttalade i stället att om ett förslag rörande den kvinnliga rösträtten
framkommer, socialdemokraterna skola rösta för detta, men att en särskild
kongress kan sammankallas för att granska problemet.
En stridsfråga, ehuru mindre uppmärksammad, var även frågan om
senaten. Programutskottet hade föreslagit följande punkt:
»Ombildning av senaten till en församling, som i fråga om besluten
underordnas det genom allmän rösträtt valda parlamentet.» Det hette i motive-i
ringen att en sådan ombildning vore att föredraga framför senatens
fullständiga avskaffande. Genom bibehållandet av senaten skulle
lagförslagen kunna erhålla en extra läsning, vilket vore till nytta i de
fall, då de alltför snabbt behandlats i andra kammaren, och vore
särskilt lämpligt med hänsyn till att en viss tid i Belgien plägar förflyta
mellan behandlingen i denna och i senaten, en tid, under vilken allmänna
opinionen då hunne komma till uttryck. Senaten borde dock icke ha
någon vetorätt utan mera få karaktären av en rådgivande församling,
Efter en intervention av Camille Huysmans beslöt kongressen
återinföra i programmet kravet på senatens avskaffande. Huysmans
bekämpade även förslaget om upptagande i programmet av kravet på
referendum, förknippad med en folklig initiativrätt, men fick i denna
punkt icke kongressen med sig.
Liksom i försvarsfrågan präglades debatten när ett gällde
skolprogrammet av motsättningarna mellan flamländare och valloner. Någon
revision av skolprogrammet stod egentligen icke vid denna kongress på
dagordningen, så till vida som en revision i denna punkt redan varit
föremål för tvenne specialkongressers behandling och slutförts genom
en omröstning inom partiet. Enligt programutskottets förslag skulle
sålunda i år till det nyreviderade totalprogrammet fogas det tidigare uti
arbetade kapitlet i skolfrågan, vars bärande principer äro den »fria»
undervisningen, d. v. s. rätt för olika sammanslutningar att utöva
skolundervisning, en konfessionsfri statlig eller kommunal skolundervis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
