Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 28 april 1931 - Händelser och spörsmål - Programrevision i Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÖ4 Händelser och spörsmål
ning, strävan i riktning mot enhetsskolan för barn intill fjorton års
ålder med ekonomiskt understöd åt föräldrar under barnens skolålder,
tio års skolplikt, utvecklad yrkesundervisning för manliga och
kvinnliga lärjungar samt under den närmaste tidens övergångsperiod skärpt
kontroll över de fria skolorna i den mån statliga anslag till dessa
förekomma. Partiet har med andra ord gått in för att söka göra den
statliga folkskolan till den överallt dominerande grundskolan, men måste
med hänsyn till de religiösa skolornas starka maktställning under en
övergångstid lämna anslag till vissa dylika. Vid kongresserna under
de senare åren har denna taktik varit föremål för stor uppmärksamhet
och 1928 utsändes till omröstning inom partiet, varvid den antogs med
369,117 röster mot 112,384 och 17,540 blanka röster, en resolution som
drog upp riktlinjerna. Det sades där att alla anslag till
konfessionella skolor helst omedelbart borde upphöra, men att en sådan linje
för närvarande icke kunde genomdrivas, varför partiels representanter
i kommuner, provinsråd eller parlament tillhöllos att i minsta möjliga
utsträckning lämna sin röster till beslut om dylika anslag och i varje fall
icke utöka dem utan respektive partiorganisationers hörande samt att
under alla förhållanden kräva starkast möjliga kontroll över de skolon
av religiös karaktär som fått anslag. Men på kongressen i Bryssel
förelågo motioner från en hel rad partiorganisationer, i vilka krävdes upp*
tagande i programmet av ett uttalande att varje medverkan till anslag
åt de konfessionella skolorna borde från partiets sida upphöra. Dessa
förslag motiverades väsentligen med satsen att någon »skolfred» icke
kunnat uppnås genom eftergifter, varför striden hellre borde tagas
upp i skärpt form.
Programutskottet sökte avvärja förnyad diskussion i denna punkt och
förslaget om skärpt strid mot de religiösa skolorna bekämpades av
flam-ländarna, som ansågo en viss lokal frihet nödvändig med hänsyn till
klerikalismens större eller mindre inflytande i olika delar av landet.
Beslutet blev att en ny skolkongress skall inkallas i november månad
»enär besluten från 1928, 1929 och 1930 erbjuda vissa
tolkningssvårig-heter», att den kommande kongressen definitivt skall fastställa den
taktik, som skall följas i fråga om anslag åt de fria skolorna, samt att en
omröstning inom partiet skall företagas efter specialkongressen.
Méd hänsyn till de tämligen starka meningsskiljaktigheterna i
skolfrågan hade man kunnat vänta livliga debatter även rörande de kapitel
av programmet, som behandla partiets ställning till provinsernas och
kommunernas självstyrelse. Dessa kapitel äro emellertid i det
reviderade programmet helt nya och den i bägge inledningsvis angivna
principen om utsträckning av självstyrelsen såväl för provinserna som
kommunerna blev en samlande formel, som avvärjde någon egentlig debatt.
Likaså upptogs det förut reviderade jordbruksprogrammet i
oförändrat skick. Det uppvisar icke några iögonenfallande avvikelser från
de för de socialdemokratiska partierna i andra länder gällande
programmen i denna fråga och en analys av det omfångsrika kapitlet kan
därför här förbigås. Detsamma är förhållandet med det sociala för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
