Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 28 april 1931 - Händelser och spörsmål - Programrevision i Belgien - Den holländska partikongressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 305
säkrings pro grammet och det kapitel, som bär överskriften ekonomiskt
program. I denna del gjordes dock vid kongressen en textändring,
som förtjänar anmärkas. Det av programutskottet bland önskemålen
upptagna uttrycket »frihandel» (libre-échange) ströks på förslag av
Arthur Wauters (en broder till den nyligen avlidne Joseph Wauters) och
ersattes med orden »kamp mot protektionismen samt internationell
organisation av handelsutbytet». »Frihandeln är kusin till den fria
konkurrensen, som vi bekämpa», yttrade Wauters.
Det sista avsnittet i programmet utgöres av ett kolonial pr o gram, som
är nytillkommet och utarbetat i anslutning väsentligen till den
socialistiska Internationalens överläggningar i koloniala spörsmål och under
medverkan av en specialkommission inom det belgiska partiet. Programmet
uttalar sig inledningsvis mot alla nya erövringar och skisserar vidare
ett reformarbete på två linjer, i syfte att genomföra dels
kolonialländernas gradvisa förvandling till fria stater, dels deras inre omgestaltning,
i demokratisk och socialistisk riktning. Vidare fastslås infödingarnas
rätt till jorden, vilken utformas så att varje infödingsfamilj har rätt
att förfoga över så mycket jord, som kräves för dess uppehälle,
tvångsarbetet förklaras i alla dess former förbjudet, ett avtalssystem för
infödingarnas vidkommande föreslås till utarbetande av Internationella
arbetsbyrån, som även beklädes med uppdraget att utarbeta en
arbets-skyddslagstiftning o. s. v. Rapportören Troclet yttrade om de
överväganden som lett till detta program, att framför allt trenne hänsyn
betraktats som vägledande: 1) kolonierna äro ett faktum och om man
skulle avskilja dem från moderlandet, bleve det sannolika resultatet
endast att de överginge i någon annan kolonialmakts händer; 2) de
koloniserade eller kolonisationsdugliga delarna äro synnerligen spridda
till och med i en enda koloni som belgiska Kongo; 3) Centralafrika^
som har särskilt intresse för belgarna, är ett land av rasgrupper, icke
av folk. Kapitlet om kolonierna borde dock, enligt programutskottets1
mening, betraktas mera som ett första utkast och en arbetsplan än ett
definitivt program.
Belgiska arbetarpartiet, vilket som bekant är byggt huvudsakligen på
kollektivanslutning, redovisade vid tiden för kongressen något mer än
600,000 medlemmar.
Den holländska Det socialdemokratiska arbetarpartiet i Nederlän-
partikongressen. derna hö11 under påskdagarna kongress i Arnhem.
"Då partiet har kongress varje år, vilket med
hänsyn till de korta avstånden inom landet är möjligt utan alltför stora
ekonomiska uppoffringar, få dessa rådslag naturligtvis en mindre
politisk betydelse än när kongresserna förekomma mera sällan, men
kongressen i Arnhem erhöll även internationellt en viss betydelse enär
den s. k. vänsterflygelns ställning till Internationalen där togs upp
till diskussion. Under det manifest rörande bildandet av en ny
internationell sammanslutning, som i slutet av mars utsänts från London
och Oslo, figurerade nämligen utom Englands oavhängiga Labour Party,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
