Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 28 april 1931 - Händelser och spörsmål - Krisen i Amerika - Agrarkrisen i Rumänien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 313
givit sig till känna om än av ganska obetydlig omfattning. Jämfört
med föregående månad är dock förbättringen tydlig. På andra områden
såsom för järnvägarna och inom byggnadsindustrin har däremot ännu
ingen ljusning förmärkts.
Om man ser till produktionen inom hela förädlingsindustrin visar det
sig att nedgången under november månad, den sista för vilken uppgift
föreligger, var större än under den värsta tiden under 1920—21 års kris.
Arbetslösheten är således fortfarande fruktansvärd och har ännu icke
börjat att gå tillbaka. Enligt arbetsstatistiska byråns uppgifter var det
s. k. sysselsättningsindexet åtskilligt lägre än vid samma tid förra året.
Nedgången var över 18 procent. Lönelistorna hade under samma tid
minskats med nära 27 procent. Hur många arbetslösa det finns inom
U. S. A. vet man däremot icke, men en beräkning, som gjorts på
grundval av ett av de större försäkringsbolagens försäkringsklientel i ett
femtiotal större städer slutar på 4,5 à 5 milj., en siffra, som säkerligen icke
ligger för lågt, då den anförts av ordföranden i den av presidenten
tillsatta kriskommittén i en för senaten framlagd rapport. Siffrorna gällde
första veckan i december.
Några åtgärder för att mildra arbetslöshetens verkningar vill man ju
emellertid icke vara med om från statens sida. Delstaterna och de
kommunala organisationerna ha dock tvingats att vidtaga åtgärder. Manf
har sålunda forcerat utförandet av allmänna arbeten och under den
ire-månadersperiod, som slutade den 15 januari ställdes inalles 700 miljoner
dollars till förfogande av de olika ansvariga myndigheterna. Man väntar
att vägbyggande i stor skala skall sättas i gång, då de lagstiftande
församlingarna inom kort sammanträda.
Om man inte än kan se, att näringslivet undergått någon mera
markerad förbättring, så synes det dess bättre dock finnas vissa om än
fortfarande ganska svaga skäl att hoppas, att den allra värsta tiden skalf
vara övervunnen.
Agrarkrisen i Rumänien är ett land på 17,5 miljoner människor. Av
Rumänien dessa bo omkring 10 miljoner inom landets gamla
gränser. Arealen är fördelad i ungefär samma
proportion på de gamla och de nya delarna. Såväl gammal-Rumänien som B
arabien och Siebenburgen hade tidigare jorden uppdelad på storg
Genom en efter det nya rikets bildande genomförd jordreform
des emellertid en mängd nya mindre gårdar omslutande samman
gammal-Rumäien omkring 2,7 miljoner hektar och i de nya delar/á
och väl 3 miljoner hektar.
Så långt var allt gott och väl. De nya bönderna fingo visserligl
jord, men icke tillräckliga möjligheter att bruka den. De saknade kapital,
saknade maskiner, utsäde och boskap. Det skapades inga
*kreditmöjlig-heter för dem utan de blevo hänvisade till mellanhänder ocrK^^
som sögo ut dem. Det ledde till det omedelbara resultatet, att
afkastningen föll katastrofalt tillbaka. På en hektar skördades exempel^
före kriget 13,3 centner majs, men under det sista decenniet endast 9,6.
Liknande disproportion förelåg i fråga om övrig spannmål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
