Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 4 juni 1931 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322 In- och utrikes
att få militärmakten befriad från att ingripa vid arbetskonfliktef,
vittnar det om att man inser och erkänner något slags samband, även
om man inte söker det tillräckligt djupt. Ty strävan att göra
försvarsväsendet mera demokratiskt och att hålla det borta från de sociala
striderna torde inte ha fått grepp om det väsentligaste. Likgiltigheten
dier fiendskapen mot militärväsendet har sen gammalt sugit näring
ur känslan av att det samhälle som skall försvaras, får sin prägel
av andra samhällsklassers intressen, medan arbetarklassens krav
betraktas som farliga för den bestående ordningen. Det är ingen mening
1 att här diskutera om denna känsla är berättigad. Tvistefrågan är
lika gammal som arbetarrörelsen och ändå ständigt ny. Förlorar man
den ur sikte, avklipper man för sig möjligheterna att på allvar ta del
i meningsbytet om Ådalen och dess återverkningar på uppfattningen
om militärfrågan inom den svenska arbetarklassen.
RIKSDAGEN ÄR SLUT och har icke medfört överraskningar.
Regeringen har genomfört det uppställda programmet; de behövliga
majoriteterna ha tillhandahållits av höger och socialdemokrater
omväxlande. Så ha vi fått både den nya spannmålsregleringen och
sjukkasselagen. Beredskapsarbetena hade för ögonblicket ingen stor
praktisk betydelse. De tre miljonerna kunde inte medföra några
nämnvärda verkningar på vår arbetsmarknad. Men såväl
socialdemokra-tei som höger betraktade rageringsförslaget som ett steg i riktning
mot nya principer för arbetslöshetspolitiken. Därav
socialdemokraternas anslutning och högerns motstånd. Så mycket egendomligare kan
det förefalla, att propositionen segrade med hjälp av högerns röster.
En oväntad voteringsordning i utskottet, upprepad i kamrarna, gjorde
nämligen socialdemokraternas motion om 20 miljoner till
huvudproposition, och då socialdemokraterna sedan hjälpte de frisinnade att få
upp de tre miljonerna till motförslag, tvangs högern att uppge
principerna och stödja regerings förslaget. Mot förslaget åberopades
naturligtvis arbetslöshetskommissionens auktoritet, men statsministern
drog sig inte för att uttala, att även A. K. kunde misstaga sig.
Respekten för kommissionens sakkunskap fick emellertid en ännu svårare
törn vid behandlingen av motionerna om steninköp för att mildra
arbetslösheten vid stenhuggerierna. Tre och en halv miljoner anslogos
nästan utan meningsskiljaktighet för detta ändamål. Endast en
handfull av högerns ultras följde A. K:s avstyrkande utlåtande.
DEN ÖKNING AV UTGIFTSSIDAN, som den av riksdagen
fastställda staten uppvisar i jämförelse med beräkningarna i stats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
