Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 4 juni 1931 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN- OCH UTRIKES
4.6.31.
SORGESPELET I ÅDALEN har upprört sinnena och satt
tankarna i rörelse. Efter de första dagarnas stämning av förbittrad
protest mot att någonting av detta slag kunnat inträffa, kretsa
tankarna kring frågan om verkningarna för framtiden. Vilka spår
dödsskotten i Ådalen skola sätta i arbetarrörelsens uppfattning om det
svenska samhället och om sin egen ställning däri, blir inte enbart
beroende av vad som redan skett utan i minst lika hög grad av vad
som i fortsättningen kommer att ske. Var det nödvändigt att
händelseförloppet utvecklade sig till detta fruktansvärda slut? Skall
skådespelet upprepas, där förutsättningarna äro ungefär desamma som i
Ådalen? Från arbetarsidan har man svarat ett energiskt nej och
pekat på åtgärder ägnade att förebygga en ödesdiger tillspetsning av
arbetskonflikterna. Frågan om det organiserade strejkbryteriet
tilldrar sig därvid särskild uppmärksamhet och behandlas närmare på
annat ställe i tidskriften.
ÄVEN FÖRSVARSFRÅGAN har ryckts in i diskussionerna kring
Ådalen. I växlande formuleringar har tanken kommit till uttryck, att
skotten som släckte fem arbetarliv under demonstrationen vid Lunde,
också inom stora delar av den svenska arbetarklassen släckt ut den
tro på ett militärt försvarssystem, som möjligen där varit
tillfinrian-des. Det kan tyckas lätt att påvisa, att ingen logisk väg leder från
harmen över militärens utkommendering vid arbetskonflikter till den
isolerade nationella avrustningen. Är det inte uppenbart, att även en
avrustning av sådan typ som den föreslagna danska — för att sen
inte tala om den tyska — skulle lämna alldeles tillräckligt beväpnat
manskap kvar för att meja ner deltagarna i ett demonstrationståg?
Och det argument, som flitigast förts i elden från anhängarna av den
isolerade avrustningen, har ju varit småstaternas oförmåga att i ett
modernt krig skydda sig med militära maktmedel. I den punkten har
inte tillkommit något nytt. De som inte förut blivit övertygade av
detta argument, ’ha väl ingen anledning att låta det väga tyngre nu?
Allt detta kan sägas, och mycket mera därtill. Men det rubbar föga
det. faktum, att ett psykologiskt samband verkligen existerar och sätter
sin prägel på människornas handlingar. Då militära röster höjas för
21 Tiden N:r 6, IÇ31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
