Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 4 juni 1931 - Nils Andersson: Partiet och försvarsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Partiet och försvarsfrågan 341
righeter. Med en befolkning’ så upplyst och frihetsälskande som
den svenska, skulle ett försök av någon att underlägga sig landet
säkerligen slå mycket illa ut — under förutsättning att vi1 kunde
behärska vår impulsiva lust att även oväpnade i blint raseri rusa på
vederbörande. Men med ett väldisciplinerat passivt motstånd skulle vi
segra och segra oblodigt.
Det är denna uppfattning som börjar genomtränga folket. En
sådan pacifism kan icke vara föraktlig1. Den kan bli av den allra
största betydelse tillsammans med en målmedveten socialdemokrati.
Liksom i Danmark skulle vi kunna vinna majoritet för
avrustnings-tanken långt innan vi vunnit majoritet för socialiseringen, men
förutsättningen är givetvis att socialdemokratin själv är
avrustningsvänlig. Det vore väl också underbart om vårt parti skulle vägra i
vändningen’ när allt flera, som icke ännu hunnit fram till socialismen,
likväl börjat bli på det klara med militär ismen och acceptera
avrustnin-gen. Med den stämning, som nu är förherskande — eller håller
på att bli det — kan icke socialdemokratin hesitera inför
avrustnings-tanken. Det vore detsamma som att stöta bort massor av människor,
som börja närma sig socialdemokratin, emedan de räkna med
partiet som det enda1 politiska parti, som på allvar vill bekämpa
militärväsendet. Svika vi på den punkten är det icke uteslutet att nya
partibildningar kunna uppstå, och de skulle bli särdeles obekväma för det
socialdemokratiska partiet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
