Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 4 juni 1931 - Litteratur - Kampen mot den ekonomiska världskrisen och arbetslösheten - Julius Hirsch: Die Wirtschaftskrise - Emil Lederer: Wege aus der Krise
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364 Litteratur
Kampen mot den ekonomiska världskrisen och arbetslösheten.
Under denna titel har Socialdemokratiska partiets
informationsavdelning utgivit i svensk översättning de resolutioner och sammanfattande
uttalanden, som blevo resultatet av förhandlingarna i
Fackföreningsinter-nationalens och Socialistiska Arbetarinternationalens gemensamma
kommission för bekämpande av arbetslösheten. Dessa resolutioner ha redan,
tilldragit sig stor uppmärksamhet, och särskilt punkten om förkortning av
arbetstiden har framkallat en del diskussion. Det lilla häftet bör spridas
och bilda underlag för klargörande meningsbyten inom organisationer och
studiecirklar. Överallt i världen behärskas den ekonomiska diskussionen
av frågan vad som kan göras för att komma ur den nuvarande krisen och
ur kriserna över huvud taget.
Julius Hirsch: Die Wirtschaftskrise. Berlin 1931. 79 sid.
Emil Lederer: Wege aus der Krise. Tübingen 1931. 32 sid.
Två föredrag, nyligen utkomna i broschyrform, som i korta drag söka
ge en överblick av de viktigaste faktorerna bakom krisen och olika
föreslagna botemedel. Hirsch är en bekant ekonomisk skriftställare, Lederer
professor i nationalekonomi i Heidelberg. Skildringen av sakläget är
ganska överensstämmande. Den våldsamma ökningen av råvaruproduktionen
både inom jordbruk och gruvdrift måste anses för ett av de centrala
dragen i bilden. »Nöd under överflöd, svår brist genom överflöd, det är
innebörden i den största ekonomiska krisen under det sista halvseklet»,
säger Hirsch. Om orsakerna tvistar man. Båda förf. erinra om
guldknappheten, men vilja inte tillskriva den någon avgörande roll. Varusidan
skjutes i förgrunden och alla de faktorer som framdrivit produktionsökningen.
Och sen har prismekanismen på något sätt vägrat att fungera
tillfredsställande. Prisfallet verkar ju deprimerande, men båda förf. skjuta också
fram de misslyckade försöken till prisstabilisering, spannmålslagringen i
Amerika, »valorisationerna» av kaffe, bomull, koppar, tenn ete, de tyska
kartellernas prispolitik, som hindrat en konsumtionsökning. Den bristande
konsumtionsförmågan skjutes också in i kedjan av verkningar och
återverkningar, och varken Hirsch eller Lederer se någon räddning i
sänkningen av arbetslönerna. Båda föredragen sluta med en hänvisning till
strävan att behärska den ekonomiska mekanismen. Hirsch synbarligen i
förhoppning om att detta skall vara möjligt utan ett radikalt uppgivande
av vår privatkapitalistiska samhällsordning, Lederer i ordalag som ge
uttryck åt hans allmänna socialistiska betraktelsesätt. Hirsch: »Mänskornas
tunga väg genom årtusendena har gått ifrån hjälplös underkastelse under
naturförloppet till ledning och herravälde över naturkrafterna genom
tekniken. I det ekonomiska livet måste mänskan inrikta sin vilja på att
komma bort från underkastelsen under det ekonomiska naturförloppet till
en medvetet ledande hushållningsteknik» Lederer: »Ögonblicket har
kommit närmare, då en planmässig ordning av de samhälleliga
produktionskrafterna är oundviklig. En sådan är nu — såsom uppgift — fullt möjlig att
lösa... Den övertygelsen växer inom allt bredare lager att det nu gäller
grundvalarna för vårt sociala liv: om vi vilja vara en viljelös och värnlös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
