Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 4 juni 1931 - Litteratur - Julius Hirsch: Die Wirtschaftskrise - Emil Lederer: Wege aus der Krise - Otto Bauer: Kapitalismus und Sozialismus nach dem Weltkrieg - Jörgen Pedersen: Arbeidslönnen i Danmark 1850—1913
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur 365
massa, utlämnad åt godtycket hos den kapitalistiska apparaten, som inte
ens dess herrar längre kan styra, eller om vi äro i stånd att som folk ta
vårt öde, vårt ekonomiska öde och därmed vårt livsöde och vårt kulturella
öde i egna händer och leda det.»
Otto Bauer: Kapitalismus und Sozialismus nach dem Weltkrieg. I Band,
Rationalisering — Fehlrationalisering. Wien 1931. 226 sid.
Bauers bok är bara första delen av ett stort anlagt arbete, som avser
att skildra och förklara den kapitalistiska hushållningens utveckling efter
kriget. Alla de brännande ekonomiska och sociala problemen skola så
småningom komma under behandling. Denna första del tar upp
produktionens utveckling. Det blir frågan om rationaliseringen som alltså
dominerar, rationalisering då taget i den vidaste betydelse.
Produktionsökningen genom tekniska förbättringar beskrives i första kapitlet, där början
göres med kräftproblemet, varefter följer produktionen av råmaterial och
slutligen de färdiga varorna. Överallt är det naturligtvis tendenserna till
besparing av arbetskraft som träda i förgrunden. Från tekniken i trängre
mening kommer man därefter över till den moderna »arbetsvetenskapen»*
som med rötter i Taylors första experiment antagit allt mera humana
former, men som i sina verkningar inte undgått att öka arbetets intensitet.
Samma tendens att göra produktionen tillgänglig för den vetenskapliga
och rationella behandlingsmetoden möter man tydligen också i strävan
efter normering, typisering, standardisering, liksom den sätter sin prägel,
på försöken att beräkna det ekonomiska livets gång och komma tillrätta
med dess växlingar. Men över allt stöta dessa tendenser till en rationell
ordning på den skranka, som heter de privatekonomiská synpunkterna,
och rationaliseringen blir »felrationalisering». D. v. s. det som från den.
enskilde företagarens synpunkt kan vara »rationellt» i betydelsen av att det
ökar räntabiliteten, ökar vinsten, det kan från hela samhällets synpunkt
vara »irrationellt», därför att utanför det enskilda företaget följderna av
rationaliseringen äro förlustbringande. Det är ju arbetslösheten som här
först faller i ögonen, men även den för tidiga slitningen av den mänskliga
arbetskraften hör hit, liksom förlusterna vid otillräckligt utnyttjande av
den tekniska produktionskapaciteten. Helt naturligt bär alltså detta sista
kapitel titeln rationalisering och samhällsordning och slutar med en
avdelning om rationalisering och socialism, där Bauer dessutom får tillfälle
att utveckla vissa av sina synpunkter på den stora sovjetryska
rationaliseringsplanen. Liksom på de olika förutsättningarna för en socialistisk
omdaning i Ryssland och i Västeuropa.
Jørgen Pedersen: Arbejdslønnen i Danmark 1850—1913. Köbenhavn 1930.
389 sid.
Pedersens bok är i många hänseenden ett synnerligen intressant arbete,
som förtjänar mera uppmärksamhet än som kan ägnas det i detta korta
omnämnande. Den kastar ljus över åtskilliga frågor, som inta en
framträdande plats i de aktuella ekonomiska diskussionerna. Däribland också
över problemet om arbetslönernas »böjlighet» under tiden före fackföre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
