Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 4 juni 1931 - Litteratur - Knut Wicksell: Teoretisk nationalekonomi - Erik Lindahl: Penningpolitikens medel - R. H. Tawney: Equality - Nils Wohlin: Det moderna Sydamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur 367
språkområdet och därvid till sin förvåning funnit att synpunkter, som de
ansett alldeles nya, ganska länge satt sin prägel på meningsbytet bland
kontinentens nationalekonomer, och att en av de betydelsefullaste
tankelinjerna går tillbaka till Wicksells inlägg på 1890-talet i hans bok om
penningränta och varupriser. Det viktigaste partiet: Föreläsningarnas
andra häfte behandlar just dessa problem om penningvärde och prisnivån
och dess växlingar, alltså en del av konjunkturproblemet, som man icke
kan gå förbi, då man vill studera frågan om den nuvarande krisen och
arbetslösheten.
Erik Lindahl: Penningpolitikens medel. Lund 1930. 180 sid. Kr. 6:—.
Den som vågat sig på Wicksell och inte tyckt mödan vara bortkastad^
bör också kunna med behållning studera Lindahls senaste avhandling om
penningpolitikens medel. Den är visserligen fortsättning på ett
föregående arbete om penningpolitikens mål, men kan läsas som ett helt för sig.
R. H. Tawney: Equality. London 1931. 303 sid. Pris 7 s. 6 d.
Författaren till The Acquisitive Society, »Förvärvslystnadens
samhälle», har fortsatt både sin samhällskritik och sina inlägg om konstruktiv
socialreform i boken om »Jämlikhet». De som uppskattat den gamla
boken, torde inte försumma att ta del av den nya.
Nils Wohlin: Det moderna Sydamerika. Illustr. 254 sid. Gebers
förlag. Pris kr. 12:—.
Generaltulldirektören har varit ute och beskådat de sydamerikanska
staterna, och vad han sett och upplevat, har han nu skildrat i en ganska
diger bok. Förf. är ju till professionen egentligen statistiker och det torde
man nästan kunna gissa sig till, även om man inte visste det, ty han
har inte försummat att ge alla möjliga sifferuppgifter om de stater, som
hans resa kom att beröra. Det är ingen anmärkning mot boken. Tvärtom,
ty man får onekligen på det sättet en klar och skarp bild, som kan tjäna
till skelett för den övriga framställningen. Han ger som sagt en hel del
statistiska uppgifter om in- och utförsel, om statsfinanser, om
jordfördelning och naturligtvis om folkmängd och ytinnehåll och dylika mera
elementära ting. Men vore det slut med detta, skulle man ju lika gärna kunna
slå i någon statistisk handbok, men förf. har byggt in denna mera torra
framställning såsom en integrerande del av beskrivningen och fyllt den
med mera personliga upplevelser och intryck samt här och där med en
smula historia. På så sätt får man en ganska allsidig bild av detta
världens f. n. oroliga hörn och en möjligast klar uppfattning av
betingelserna för de olika staternas utveckling.
Möjligen skulle man kunna säga, att han inte förmått att riktigt komma
in i den politiska situationen, men det senaste årets utveckling har jü
också kommit en smula överraskande såsom en revolution ju bör göra.
Nu säger i alla fall förf. att våra dagars Brasilien ingalunda är något av
världens oroliga hörn (enligt erfarenheten vintern 1928), och dock är
det bara någon månad sedan omstörtningen där ägde rum med följande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
