Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 4 juni 1931 - Litteratur - Jörgen Pedersen: Arbeidslönnen i Danmark 1850—1913 - Knut Wicksell: Teoretisk nationalekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366 Litteratur
ningsrörelsens stora landvinningar. Just i samband med krisproblemet
och dess särskilda former »efter världskriget» har det ofta framhållits
som ett särmärke för det sista decenniet, att fackföreningsrörelsens allt
starkare ställning berövat arbetslönerna deras tidigare böjlighet, och
man-har icke sällan varit benägen att i detta förhållande söka en mycket
väsentlig anledning till svårigheten att övervinna arbetslösheten. I motsats*
till stelheten under senare tid har man satt den snabba rörligheten tidigare.
Pedersens undersökningar bekräfta i stället deras uppfattning, som i
arbetslönen sökt exempel på ett ytterst trögt pris. Det är endast en grupp
av lantarbetare, tjänare i husbondens kost, vilkas löner tyckas ha närmat
sig till vad man rimligen kan kalla ett »marknadspris», om man nämligen
därmed förstår ett pris som växlar efter konjunkturerna och tillgången på
arbetskraft. Daglönarna på landet synas däremot ha haft i allra högsta
grad traditionsbundna löner, orörliga stundom under perioder på tio till
tjugo år. Och ändringarna ske inte fram och tillbaka efter
konjunkturernas svängningar eller efter prisnivåns förskjutningar, utan långsamt och
»trappstegsformigt» med en nästan genomgående stigande tendens. Samma
bild förete i städerna både grovarbetares och yrkesarbetares löner.
Författarens iakttagelser i såväl detta som andra avseenden leder
honom i slutkapitlet om löneteorier till vissa slutsatser som rätt avsevärt
avvika från de inom den teoretiska litteraturen vanliga. Undersökningen
torde ge svenska läsare anledning till åtskilliga reflexioner. Man frågar
sig om förhållandet mellan lantarbetares och stadsarbetares löner varit
avsevärt olika i Sverge och Danmark. För Danmarks vidkommande anser
sig nämligen Pedersen kunna konstatera, att reallönen för lantarbetare
fram till världskriget legat högre än för grovarbetare i städerna, och »i
en kort Periode praktiskt tält paa Højde med Realindtægten for de
faglærte Arbejdere i Provinsbyerne». Utvecklingslinjen har emellertid
även i Danmark sedan mitten av 1890-talet varit, att lantarbetarnas löner
stiga långsammare än övriga arbetares. Endast ännu en anmärkning. Det
förefaller uppenbart, att de danska industri- och hantverksarbetarna in på
1900-talets första årtionde och kanske ända fram till 1913 legat över de
svenska i lönehänseende. Det betyder att de tidigare fått upp sina löner,
och att de svenska lönerna därför visa en betydligt starkare uppgång från
90-talet och fram till världskrigets utbrott. Tills vidare sakna vi för
Sverges del en undersökning av arbetslönerna, som på något sätt kan
jämföras med Pedersens stora avhandling.
Knut Wicksell: Teoretisk nationalekonomi. Häfte II. Lund 1929. 212
sid. Kr. 5:25.
Då studiet av kriserna och deras orsaker bedrives ivrigare än någonsin,
är det skäl att erinra om att andra delen av Wicksells Föreläsningar
föreligger i ny upplaga sedan mer än ett år tillbaka. Det är just den del som
handlar om penningväsendet och dess roli i det ekonomiska livets
växlingar. Av prof. Sommarins förord kan man se, hur Wicksells insatser
på detta område blivit alltmera uppmärksammade. Till och med
engelsmännen ha småningom tvungits att ta del av diskussionen på det tyska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
